Hanna Levin, Clara Asp Norling och Malin Tholén slutade alla tre gymnasiet i våras. Under hösten har de haft ungdomsjobb i en månad på arbetsförmedlingen i Västervik för att undersöka varför elever lämnar grundskolan och/eller gymnasiet utan fullständiga betyg.
De har ringt runt till 126 ungdomar i åldern 18-25 år, som är inskrivna på arbetsförmedlingen. Drygt hälften, 67 personer, deltog i undersökningen. Av dem var 45 killar och 22 tjejer.
Det var ganska många, 40 personer, som ungdomsjobbarna inte fick tag i på telefon, trots flera försök.
Över 70 procent av de tillfrågade ångrar att de inte fullföljde sina studier. Ännu fler kan tänka sig att börja plugga igen.
En del av dem var inskrivna i skolan hela gymnasietiden, men skolkade mycket. Några hoppade av helt och hållet.
På frågan vad det var som gjorde att de inte fullföljde sina studier angav många skoltrötthet, dåliga lärare och att de hade valt fel program. Men här fanns skillnader mellan killar och tjejer.
Bland tjejerna var det 60 procent som uppgav att de var skoltrötta, medan bara 30 procent av killarna sa samma sak. Bland killarna hade 40 procent struntat i skolan på grund av lärarna. Tio procent slutade för att de skulle bli pappa.
Ungdomarna fick också berätta vad som skulle kunna få fler elever att fullfölja sina studier. Egen motivation, bättre lärare och mer stöd i skolan var några saker som återkom, liksom mer praktik.
Karin Sköld, sektionschef på arbetsförmedlingen, säger att de kommer att jobba vidare med det här materialet som ungdomsjobbarna har tagit fram.
- Det vi ser direkt är att vi måste jobba mer med vägledning och motivation.
Hon säger också att arbetsförmedlingen kommer att satsa på mer praktik nästa år. I princip blir det så många praktikplatser som företagen kan erbjuda.
- Det är ju ett sätt att vägleda att man får prova på olika jobb.
Hanna Levin, Clara Asp Norling och Malin Tholén är tacksamma över att ungdomarna ställde upp så fint, trots att det kan vara jobbigt att prata om sådana här saker.
Förutom att ställa frågor om det förflutna var syftet med rundringningen också att informera om vad det finns för möjligheter att studera. Så många som 83 procent uppgav att de kunde tänka sig att börja studera igen.