Debatten om genus har påverkat barnböckerna

- Det handlar om att ge varje individ, oavsett kön, möjlighet att prova på olika saker. Så säger Lena Kåreland, som forskat om genus i barnlitteratur. I går föreläste hon i Västervik.

Lena Kåreland, från Uppsala, har forskat i många år om barnlitteratur. Hon disputerade 1977 och har de senaste åren bland annat studerat genusperspektivet i barnlitteraturen. Foto: Lisa Olaison

Lena Kåreland, från Uppsala, har forskat i många år om barnlitteratur. Hon disputerade 1977 och har de senaste åren bland annat studerat genusperspektivet i barnlitteraturen. Foto: Lisa Olaison

Foto: Lisa Olaison

Västervik2009-01-23 00:08
Redan mycket små barn är väl medvetna om hur killar och tjejer "ska" vara. Denna kunskap har de förstås fått från många olika håll, men böckerna är en källa. Och det är just den källan som Lena Kåreland har valt att studera närmare.I sin forskning har hon undersökt vilka bilder av manligt och kvinnligt som förmedlas i barnlitteraturen.Hon konstaterar att det finns en stor variation. Men det märks att den debatt som har förts om genus de senaste decennierna har påverkat litteraturen. Det finns fler tjejer som är huvudpersoner. Det finns också fler tuffa, aktiva tjejer och fler mjuka och känsliga killar i dagens barnböcker.I böcker för barn i den så kallade mellanåldern, runt tio år, finns känsliga killar, som osäkert undrar hur de ska våga närma sig tjejen de gillar. Att kärleken "har krupit ner i åldrarna", som Lena Kåreland skämtsamt uttrycker det, är en annan trend i barnlitteraturen. Kärlek mellan yngre barn har blivit vanligare.Kåreland har tillsammans med fyra andra forskare - Agneta Lindh-Munther, Lars Brink, Marika Andræ och Helen Schmidl - gett ut boken "Modig och stark - eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola". Den kom 2005 och var resultatet av flera års forskning, där Lena Kåreland koncentrerat sig på den litteratur som används i förskolan.- Det var rätt mycket traditionella roller. Pojkarna tog för sig mest och det var fler manliga huvudpersoner. Personalen valde inte böcker utifrån ett genusperspektiv i allmänhet, säger hon.Ett problem i sammanhanget är att många gamla folksagor innehåller stereotypa könsroller, samtidigt som dessa sagor är en del av vårt kulturarv. Men Lena Kåreland mötte en förskola som hittat ett alldeles eget sätt att lösa detta: personalen gjorde en varsam bearbetning av de gamla sagorna utifrån ett genusperspektiv, så att exempelvis den nyfödda Törnrosa inte fick skönhet som gåva av feerna, utan i stället mod. Och i sagan om Guldlock var det mamman som lagade stolen och pappan som lagade gröten.Omkring 100 personer, de flesta förskollärare och lärare, men också intresserad allmänhet, kom till de två föreläsningar i Bryggaren som anordnades av biblioteket på torsdagskvällen. Föreläsningarna arrangerades inom ramen för projektet "Killar och tjejer läser".
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om