När Erlaskolan är fullt utbyggd, med undervisning från sex år och upp till och med årskurs 9, skulle man kunna komma upp i 480 elever.
Var ska alla elever komma ifrån och finns det verkligen elever till alla skolor?
VT frågade Västerviks skolchef Kjell Fernandi, barn- och utbildningsnämndens ordförande Roger Psajd (M) samt samma nämnds andre vice ordförande Gunnar Jansson (S):
- Nej, det finns inte elevunderlag för flera skolor. Kommunen kommer att tappa motsvarande antal barn, säger Fernandi som emellertid inte alls ser något rött skynke i friskolorna.
- Vi har ansvar för alla barn i Västervik. Sköter vi oss bra stannar barnen hos oss. Gör friskolan ett bättre lopp får barnen gå där, tillägger han.
Fernandi berättar att de kommunala skolorna i framför allt norra delen av stan börjar bli trångbodda.
- I de lyckligaste av världar hjälper de oss och eleverna. Vi ser dem inte som konkurrenter utan samarbetspartner. Vi är överens om att ge Västerviksbarnen bästa förutsättningar för sitt lärande. Det får aldrig gå ut över barnen att vi konkurrerar.
Erlaskolan och kommunen har träffats och redovisat var man står.
- De har lovat informera oss så snart de har något att berätta. Det är oerhört viktigt för oss då vi redan nu börjat vår planering med lärartjänster inför läsåret 2012/2013. Vi måste ha direktkontakt med varandra. Annars kan det gå ut över barnen.
Roger Psajd, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, är positiv till friskolor:
- Det ökar valmöjligheten och gör att andra skolor måste vara på tå. Konkurrens stimulerar. Det är viktigt att friskolorna har bra kvalitet och vad jag förstår har Erlaskolan det.
Gunnar Jansson, andre vice ordförande i BUN, är inte lika positiv:
- Jag tycker inte det finns utrymme. Det blir ju på bekostnad av kommunens skolor. Jag ser inget bra med friskolor, även om jag inte är helt emot dem.
Dessutom vet man att det kostar lite mer med friskolor och med vår skrala kommunala ekonomi borde man inte vara positiv till så många friskolor.