Positiva trender
Vi förvÀntade oss kanske att fÄ svar om naturvetenskap, lÀrartÀthet eller nationella prov.
Men nej, det gÄr faktiskt inte, menar hon. Mer om det i en separat artikel.
IstÀllet Àr det tre mjuka frÄgor som hon lyfter fram, som en positiv utveckling inom grundskolan i VÀstervik. Den första frÄgan handlar om rasterna som steg för steg blivit allt mer pedagogiskt uppstyrda.
Vuxna Àr inte lÀngre det som lite hÄrdraget kan beskrivas som "patrullerande rastvakter". Eleverna Àr inte lÀngre lÀmnade Ät sin egen pÄhittighet. IstÀllet sker en blandning av vuxenstyrda och elevstyrda aktiviteter. Exempelvis rastboden pÄ Marieborgsskolan dÀr elever ansvarar för utlÄning av material, eller pÄ Lidhemsskolan dÀr man visserligen har sÄ mÄnga som fem-sex vuxna ute pÄ rasterna, men att de lÄter eleverna leda aktiviteterna.
Den höjda rastambitionen gÀller generellt i kommunen.
â Ett större utbud pĂ„ rasterna innebĂ€r att det blir mindre konflikter nĂ€r eleverna kommer in. De har haft kul, har fĂ„tt röra pĂ„ sig och har mer ork till lektionen, sĂ€ger MyhrĂ©n.
I bakgrunden finns ett statsbidrag pÄ 3,4 miljoner för tio Är sedan som gav förÀndringen fart.
Det andra exemplet hon lyfter fram Àr elevernas delaktighet i undervisningen. Inte sett till mÄlet, men hur man ska ta sig dit. Den internationella mÀtningen ICCS visade nyligen att svenska elever Àr nÀst bÀst i vÀrlden nÀr det kommer till kunskap om demokrati och samhÀllsfrÄgor. Ett engagemang som hon menar smittar av sig Àven inom skolans vÀggar.
â Demokratiuppdraget pratar vi ofta om i rektorsgruppen. VĂ„ra elever Ă€r duktiga pĂ„ det, de vill vara med i processerna och Ă€r ofta vĂ€ldigt allmĂ€nbildade i demokratiska vĂ€rden.
â Det Ă€r jĂ€tteviktigt att vi fortsĂ€tter med det öppna klassrumsklimatet, och Ă€r dialogiska med vĂ„ra elever. Att vi lyssnar pĂ„ dem. Och om vi jobbar systematiskt med det över tid kommer det förhoppningsvis ocksĂ„ synas i mĂ€tningar.
Det tredje rör elevhÀlsan, som Myhrén menar idag har en större bredd Àn för 10-20-30 Är sedan, och jobbar mer förebyggande. Hon beskriver hur ett kluster av professioner i form av rektor, kurator, skolsköterska, skolpsykolog och i vissa fall socialpedagog följer elevernas utveckling tillsammans med lÀrarna.
Rollerna har funnits tidigare ocksÄ, men de var i mindre utstrÀckning involverade i elevernas mÄende och hur det pÄverkar skolgÄngen.
Mentorerna Àr ocksÄ viktiga i detta. PÄ Ellen Key har man valt att ha fyra heltidsanstÀllda mentorer som tar alla elev- och förÀldrakontakter, och som gör att ÀmneslÀrarna kan undervisa mer. En lösning som dock krÀver en skola av Ellen Keys storlek, menar hon.
Den röda trÄden handlar enligt Ewa Myhrén om att skolan stÀller om frÄn att fokusera pÄ ett mÄl, till att fokusera pÄ processen.
Ett skifte pÄgÄr dÀr den auktoritÀra katederundervisningen byts mot ett tÀnk dÀr de vuxna följer eleverna lÀngs vÀgen, istÀllet för att peka ut vart de ska gÄ.
â Vi utbildar för en annan framtid Ă€n nĂ€r man skulle vidare och jobba i industrin med ett i förvĂ€g bestĂ€mt arbete. VĂ€rlden har förĂ€ndrats, vi behöver fostra en annan grupp vĂ€rldsmedborgare.
En inte helt okomplicerad förÀndring.
â Tidigare var skolan mer fredad. Man hade sitt uppdrag, alla litade pĂ„ att de gjorde sitt uppdrag. Och skolan gjorde som den alltid hade gjort utan inblandning frĂ„n olika aktörer.