– Ungefär en av fyra får rätt mot banken i prövningar i ARN. I Filippas fall har ARN fattat ett riktigt beslut enligt praxis, säger Stefan Stråhle.
Han är pensionerad polis från bedrägerisektionen i Stockholm och driver ett företag som hjälper personer att få tillbaka pengar från banken om de blivit utsatta för bedrägeri.
Han förklarar vad som gjorde att Filippa fick rätt:
– Enligt betaltjänstlagen skiljer man på behöriga och obehöriga transaktioner. Det är det som avgör om banken blir skyldig den drabbade ersättning eller inte. Enkelt sagt handlar det om vem som "tryckt på knappen".
Om någon ringer till dig och uppmanar dig att signera med bank-id och du gör det och godkänner en transaktion, då är det en behörig transaktion. Det är du själv som har tryckt på knappen och genomfört transaktionen. Banken blir då inte skyldig att ersätta dig, förklarar Stefan Stråhle.
– Men om någon skapar ett nytt bank-id, och själv loggar in på ditt konto och för över pengar, som i Filippas fall, då är det en obehörig transaktion. Det är inte du själv som tryckt på knappen och gjort överföringen. Banken blir då skyldig att ersätta dig enligt betaltjänstlagen.
– För att få ersättning krävs även att du kan påvisa vad som hänt. Om du ser att det gjorts obehöriga transaktioner men inte kan komma med en förklaring eller berätta om en händelse där bedrägeriet inträffade, så blir banken inte ersättningsskyldig även om det är en obehörig transaktion, avslutar han.