Niklas Weidmert är en av Västerviks tre tillsvidareanställda manliga förskollärare. Det var när han flyttade till Norge för ett antal år sedan som han började jobba i förskola och märkte att han trivdes. Han har alltid tyckt om att vara med barn och har hållit danskurser för barn tidigare. När han efter ett par år flyttade tillbaka till Sverige började han på Linnéuniversitetets förskollärarutbildning på campus i Västervik. De var tre män på utbildningen, Niklas, en som gick året över honom och en som gick året under. Då var han 32.
– Det känns märkligt att vi är så få. När jag var i Norge var hälften av personalen på förskolan jag jobbade på män.
Blir du behandlad annorlunda än dina kollegor?
– Ja och nej. Jag har fått positiva reaktioner från föräldrar men jag upplever inte att jag blir särbehandlad. Jag tror att de tycker det är kul att jag är här.
Niklas skulle gärna se att fler män började jobba i förskolan, han säger att det är bra att barnen har lärare av alla kön.
– Det är så samhället ser ut, det är bra att ha alla möjliga förebilder. Jag tror att fler män kan bli intresserade av att arbeta i förskolan nu när vi arbetar mer med utbildning och mindre med barnpassning som det var förr.
Nu är det tre och ett halvt år sedan han blev färdigutbildad. Han arbetade på Stövlan för drygt två år sedan när det blev känt att en praktikant på en förskola i Högsby hade förgripit sig på 14 barn, men han säger att han aldrig har känt sig misstänkliggjord.
– Jag märkte inte av det, jag känner mig väldigt trygg i mitt arbete.