Drabbade vid mordbrand nekas hjälp av tingsrätten
Den 7 mars inleds rättegången mot den Västerviksbo, född 1984, som misstänks för grov mordbrand sedan han den 22 juli 2005 tänt eld på det flerfamiljshus han tillsammans med flickvännen bodde i på Cederflychtsgatan i Västervik.
Mått dåligt. - Kalmar tingsrätt skriver att vi inte har drabbats av någon svår kränkning i samband med mordbranden i vårt hus. Det har vi verkligen. Vi blev av med våra hem, allt vi ägde, vi har blivit förkrossade och vi har mått mycket dåligt, säger Susanne Steinvall. Här tillsammans med sönerna Emil, till vänster, och Kalle Masth i familjens nya lägenhet.Foto: MATILDA AHL
Foto: Fotograf saknas!
- På Västervikspolisen är vi alla bekymrade och förvånade över tingsrättens beslut, säger förundersökningsledare Gunnar Ege.
- De boende i huset drabbades ju mycket hårt vid branden. Deras hem brann upp. Vi tycker att de som brottsoffer borde ha rätt till ett juridiskt kunnigt målsägandebiträde som för deras talan vid huvudförhandlingen.
- Bland annat för att de ska kunna få skadestånd samt ersättning för kränkning från en gärningsman som eventuellt döms, fortsätter Gunnar Ege som utrett branden tillsammans med kollegan Roland Gustafsson.
Även åklagaren i målet, kammaråklagare Lennart Löthman, är tveksam till tingsrättens beslut:
- De åtta drabbade målsägarna borde ha kunnat få den hjälpen av samhället. Nu får de inget stöd alls i skadeståndsdelen, jag kan bara hjälpa dem med att begära ersättning för kränkning, säger Löthman.
- Jag hade föreslagit att de åtta kunde ha fått ett gemensamt målsägandebiträde. Då hade det inte blivit så dyrt för staten. I förhållande till vad tilltalades advokater i dag kostar samhället är dock kostnaderna för målsägandebiträden bara en bråkdel, säger Lennart Löthman.
Elden spred sig snabbt i huset. De flesta hyresgästerna var hemma i sina lägenheter. Alla lyckades ta sig ut levande och oskadda.
- Jag fick på mig ett par jeans, tog hunden i famnen och bara sprang ut. Allt jag ägde brann upp. Jag hann inte rädda något alls, berättar en kvinna som fick se hela sitt hem slukas av lågorna.
På Västervikspolisen tycker man att de boende utsattes för en avsevärd kränkning och omfattande ingrepp i sina liv.
- De borde ha beviljats ett juridiskt kunnigt biträde. De är förtjänta av den hjälpen från samhället efter vad de har fått utstå. Kan man inte få ut någon ersättning från gärningsmannen kan man gå vidare till brottsoffermyndigheten med sina krav, säger Gunnar Ege.
- Kraven ska varken vara för höga eller för låga. Därför borde de ha fått ett målsägandebiträde. Nu måste de starta en separat, civilrättslig process för att få skadestånd.
Gunnar Ege berättar att samtliga boende drabbats av stora förluster, i och med att försäkringsbolag skriver ned värdet kraftigt på alla föremål i hemmet som inte är helt nya. En teve blir till exempel inte värd många kronor om den är fem, sex år gammal.
- Ersättningen från försäkringsbolaget täcker endast en bråkdel av priset på de nya, likvärdiga saker familjen tvingas köpa. Alla föremål med personligt värde är svåra att värdera, kanske har man också fått semestern förstörd av branden etc.
Den 22-årige mannen erkände redan vid häktningsförhandlingen att han efter att ha blivit osams med flickvännen satte eld på gardinerna i deras lägenhet med en cigarettändare.
- Jag var så förbannad på allt. Elden tog sig mycket snabbt, berättade han.
Så jobbar vi med nyheter