Sveriges kommuner har tunga skulder. Man kämpar motströms i den rådande lågkonjunkturen. Tidningen Dagens Industri har, genom Svensk kommunrating, listat kommunernas skuldsättning per invånare. Alltså hur mycket den enskilde individen i varje kommun är skyldig om man slår ut siffran på antalet invånare. Västerviks invånare är skyldiga 62 175 kronor var. Den totala skulden för invånarna är 250 miljoner, alltså en kvarts miljard. Det låter rätt saftigt. Men för en kommun som Västervik, med cirka 1, 6 miljarder i omsättning, är det i sammanhanget ganska lite. De kommuner som ligger bäst till med minst antal skulder per invånare är Sollentuna och Knivsta med sina drygt 30 000 per skalle. En av orsakerna till att vissa kommuner har mer än andra är kommunernas sätt att finansiera sina tillgångar. Vissa som har mindre har haft tur i så kallade spekulationsplaceringar samtidigt som andra haft mindre tur. Grannkommunen Oskarshamn är ett sådant exempel med totalt 80 549 kronor i skuld per invånare. Västervik har ingen långvarig historia med spekulationsplaceringar, man har varit, och är, betydligt försiktiga i sådana åtgärder än exempelvis Oskarshamn. Syftet i längden borde rimligtvis vara att i den mån man kan sänka den totala skulden i kommunen. Men den rådande finanskrisen sätter stopp för det. Västervik har tidigare haft som mål att hamna på 2 procent plus, eller 30 miljoner om man så vill, för varje budgetperiod vilket är vartannat år. Detta kunde man inte hålla i den senaste budgetperioden då man fick ett underskott på 10 miljoner. Dessutom beräknar man ha tappat 80 miljoner i kommande skatteintäkter.
- Budgetplanen gick inte att hålla på grund av finansläget. Det här gör naturligtvis att vi måste sänka kraven och nöja oss med att hålla näsan över ytan, säger kommunalrådet Harald Hjalmarsson.
Med "näsan över ytan" menas att kommunen inte tänker låna mer pengar än vad man kan amortera. På så vis håller man sig på samma skuldnivå och kan åtminstone försäkra sig om att skulden inte ökar. 