Den nu 40-årige Kostas Iordanidis har för andra gången ansökt om att få sitt straff tidsbestämt av domstolen. Örebro tingsrätt, som behandlar den typen av mål, håller just nu på att samla in yttranden från flera olika myndigheter som ska bedöma lämpligheten i att ge Iordanidis ett tidsbestämt straff. VT har tagit del av kriminalvårdens och rättsmedicinalverkets yttranden om Iordanidis. Båda myndigheterna är positiva till Iordanidis utveckling i fängelset. Kriminalvården beskriver honom som en mönsterfånge och rättsmedicinalverket slår fast att han inte lider av någon psykisk sjukdom som skulle kunna resultera i att han återfaller i grov brottslighet. Tvärtom menar de att risken för att han skulle återfalla i grova våldsbrott är mycket liten. Kriminalvården slår fast att Iordanidis första tid i fängelset var brokig och fylld av problem. Han vägrade bland annat att lämna urinprov. Han anklagades också för hot mot tjänsteman efter att ha hotat en anställd inom kriminalvården till livet. Han ska även ha varit inblandad i en grupp av interner som planerade att "allvarligt störa ordningen på anstalten". 1999 gjordes den första utvärderingen av Iordanidis psykiska hälsa. En psykolog konstaterade att Iordanidis hade en klar förhöjd risk att återfalla i våldsbrottslighet, särskilt under påverkan av droger. 2002 och 2005 gjordes riskbedömningar av Iordanidis. Något som kriminalvården gör för att bland annat avgöra vilken typ säkerhetsrestriktioner den intagne ska ha. En överläkare, en rättspsykiater och en professor i kriminologi slog fast att risken för att Iordanidis skulle återfalla i brott är liten eftersom hans brottsliga bana grundat sig i en missbruksproblematik som han blivit av med. Någon personlighetsstörning eller annan psykisk ohälsa hade han inte heller, menade de. Efter detta klargörande fortsätter yttrandet med beskrivningar som gör att Iordanidis uppfyller flera av de krav som sätts på livstidsdömda som vill ha sina straff tidsbestämda. Kriminalvården skriver i sin slutbedömning att Iordanidis under de senaste åren fått behandlingar mot sin ilska och sina drogproblem, samt att han själv starkt medverkat till en anpassning i samhället med ett fortsatt socialt nätverk och stöd från såväl familj som vänner. Under sin tid i fängelset har han även skaffat sig en högskoleexamen med inriktning på barn- och ungdomsvård.
Läs mer i dagens tidning.
