Den senaste veckan har vattnet i sjön varit starkt missfärgat, illaluktande och så gott som syrefritt. Rune Oppgården, tidigare lärare på miljövårdslinjen vid Gamleby folkhögskola, har ägnat stort intresse åt Dynestadsjön de senaste 30 åren och han har en teori om vad som hände med Dynestadsjön förra veckan. - Vi tog prover fyra gånger per år och vid samtliga tillfällen var vattnet under femmetersnivån syrefritt och med kraftig lukt av svavelväte, berättar Rune Oppgården. Bottensedimenten saknade därför det vanliga djurlivet av musslor, snäckor, vattengråsuggor, insektslarver... - Sjön är överraskande djup. På mitten är den 15 meter. Vatten väger mest vid plus fyra grader. Den här årstiden sjunker lufttemperaturen och då sjunker det avkylda ytvattnet gradvid mot botten ända tills hela sjön är fyra grader. Sjön har då ett mycket instabilt läge och även en måttlig vind kan "vända" sjön - syrefattigt bottenvatten kommer upp till ytan och hela sjöns vatten kan under några veckor förses med syre. Sjöarnas sätt att andas. (Det sker på motsvarande sätt under våren). - Under våra undersökningar "vände" aldrig Dynestadsjön! fortsätter Rune Oppgården. I sjön finns ett gammalt saltvatten instängt på grund av tröskeln vid före detta stenhuggeriet (där bron finns). Under femmetersnivån ligger salthalten på över tolv promille, dubbelt så salt som i Östersjön, enligt en analys vi gjorde 1993. Saltare och därmed tyngre vatten förhindrar all omblandning med det lättare ytvattnet. - När alger sjunker ner i det syrefria vattnet bildas metangas, vätsulfid (giftigt och illaluktande) och omättade kolväten. - Att det illaluktande bottenvattnet nu kommit upp till ytan är svårare att förklara, men det har skett tidigare i mindre omfattning. Metangasen är svårlöslig i vatten och kan bilda gasfyllda hålrum i bottensedimentet. Om större mängder metangas bubblar upp kan den då ta med sig sediment och svavelväte upp i ytvattnet. - Vid de tidigare observationerna vi gjort har detta skett i samband med stora förändringar av vattennivån. Om vattennivån sjunker med 20 centimeter minskar trycket mot bottensedimenten med 200 kilo per kvadratmeter. Tryckminskningen skulle då kunna släppa iväg större mängder metangas än vanligt från botten och orsaka turbulens i hela sjön. - Det här är bara en möjlig förklaring, men att det handlar om en total vändning av sjön är knappast troligt, speciellt eftersom hela vattenvolymen ännu inte sjunkit till fyra grader, säger Rune Oppgården.
