Dyrt att laga Strömmenbron Miljonnotan går till skattebetalarna

Det är en viktig bro. Den leder till hus. Till natur och öppet hav. Den går sönder ibland och det kostar pengar. Haverier täcks oftast av försäkringar, förutom självrisken. Efter haverierna kommer kommunens egna initiativ till renoveringar och egna initiativ till saker och ting täcks inte av försäkringar. Det går på skattebetalarna i dessa sammanhang. För två år sedan havererade bron fullständigt. Ett komplicerat elfel slog ut brons betongpelare och hela rasket stod stilla. Reparationen kostade 1,4 miljoner enligt kommunens tekniska förvaltning och var till största del täckt av försäkringar. Sedan dess har kommunen gjort sammanlagt fem större åtgärder för att hålla bron i kör- och öppningsdugligt skick. Fyra av dessa är direkta renoveringar. Först ut investerade man i ett nytt datoriserat styrsystem på 400 000 kronor. Sedan var det dags att modernisera styrhytten till en kostnad av 100 000 kronor och därefter bytte man ställverk, alltså strömkällan till bron, för 200 000 kronor. Slutligen har man slutit två serviceavtal, ett på elsidan och ett på hydrauliksidan. Dessa avtal kostar 100000 kronor. Årligen. Det sista gäller ett serviceavtal med kommunens egna elbolag, Västerviks Kraft AB, som tillhandahåller akutbaserade jourinsatser. Det kostar endast när det blir trubbel med bron och de måste rycka ut för att fixa det. - Bron är en viktig förbindelse och vi måste självklart underhålla den för att upprätthålla modern standard, säger kommunens gatuchef, Anders Norell. Men varför går den då sönder, någon gång varje år? Trots nya elsystem och serviceavtal ... - Man kan inte skydda sig mot alla typer av haverier, senast var det ett elfel och det kan man inte förutse, menar Norell. Och i morgon, börjar framtiden och i framtiden satsas det en hel del på bostäder i Piperskärr och Tändstickan. Trafiken ökar och bron måste haka på i utvecklingen. - Trycket ökar stadigt på bron och i framtiden planerar vi ytterligare renoveringar. Med i förvaltningens strategiska plan har vi begärt 3 miljoner för detta, fortsätter Norell. Pengarna ska gå till att byta ut hydraulkolvar i bron samt dragkrokar som används till lyftanordningen. Den strategiska planen är just en plan och det slutgiltiga beslutet om hur mycket pengar som ska gå till vad beslutas av tekniska nämnden.

Dyrt att laga Strömmenbron Miljonnotan går till skattebetalarna

Västerviks skattebetalare har under de senaste två åren betalat omkring en miljon kronor för att få bron över stora strömmen reparerad. Ytterligare tre miljoner väntar för kommande renoveringar.