Ellen Jöhnsson är tillbaka där allt startade. Om några år är tanken att hon ska ta över efter mamma Katharina Arvidsson.
För många av er är nog Ellens ansikte bekant, kanske från Ica, kanske från tv-rutan. Eller kanske från Hultgrens bokhandel?
På Ica var hon bokstavligt talat "barn i huset" under sin uppväxt och de senaste åren har hon setts flitigt i tv.
Men vi tar det från början.
Ellen Jöhnsson är född och uppvuxen i Verkebäck. Hon har handeln i blodet, brukar man lite klyschigt säga, mamma Katharina Arvidsson är Ica-handlare, pappa har varit det med. Även farmor och farfar drev konsumbutik när det begav sig. Vägen var utstakad, kanske man tänkte sig. Men så var det inte. Istället kändes det helt otänkbart att Ellen själv skulle gå den vägen.
Istället har det varit journalistiken som lockat under många år.
– Att jag skulle bli journalist bestämde jag mig för redan på högstadiet, berättar hon.
Vägen dit stavas utbildning och på gymnasiet blev det samhällsprogrammet med mediainriktning. Det var för övrigt där undertecknad och Ellen träffades första gången, undertecknad i rollen som inhoppande lärare och Ellen som flitig elev.
Jag tänkte nog då att du skulle börja med radio, mycket på grund av att du verkade musikintresserad?
– Jo men det skulle jag också, jag var helt inriktad på det, jag var väldigt engagerad i studentradion när jag pluggade i Kalmar och tyckte det var jättekul. Då fanns inga tankar på att jobba med tv, inte alls.
Ändå var det där hon hamnade till slut.
Men först blev det jobb på Hultgrens bokhandel i Västervik, efter studenten alltså. När det var klart blev det litteraturstudier i Göteborg följt av Journalistik och medieproduktionsprogrammet i Kalmar.
Under den tiden ägnades sommaruppehållen åt jobb för Sveriges radio både på P4 Kalmar och Kronoberg. Det gav mersmak.
När studierna var avklarade, det hanns med både språkstudier i Frankrike och ett halvår i Bryssel för bland annat EU-studier, så slog slumpen till.
– Jag bodde i Kalmar med min dåvarande kille och sökte jobb där. SVT hade en annons om ett vikariat men jag tänkte att tv, det kan inte jag, det verkade för svårt och inget jag tyckte var särskilt roligt under utbildningen.
Men journalisttjänster av det slaget är inget som växer på träd, det blev en ansökan och hon fick jobbet.
– Då upptäckte jag att det var jättekul. Då var jag reporter där i ett år. Som reporter på SVT där får man både stå framför och bakom kameran och redigera. Man gör allt. Och att visa saker istället för att beskriva dem är väldigt kraftfullt.
På "mammas gata" igen, trots allt. Ända sedan födseln har butikerna varit ett andra hem.
Vi backar bandet igen.
Under hela uppväxten har Ica varit en del av Ellens liv, vare sig hon velat det eller inte. Hon föddes ett år efter att mamma Katharina öppnat Rimi i Västervik. Det blev senare Kvantum.
– Jag hade en barnsäng på kontoret. Jag är uppvuxen med det här, mamma jobbade väldigt mycket och jag hängde med.
Åren gick och under mängder av sommarlov blev det jobb i butiken, som hann att flytta och bli till Maxi.
– Jag har varit på Ica under hela uppväxten och sprungit runt. Men jag var väldigt bestämd över att jag inte skulle bli som mamma, vilken tonåring vill det? Så klart har jag fått frågan under hela uppväxten: "ska du ta över efter mamma sedan?". Men det skulle jag inte.
Ellen säger att journalistiken är ett stort intresse och att hon trivdes väldigt bra i sin roll och med sina kollegor.
Ellen Jöhnsson trivdes i programledarrollen. Nu blir det en helt annan, bort från tv-kamerorna.
När reportern Hedvig Nittve började på SVT Småland i Västervik var det Ellen Jöhnsson som höll i eventet som presenterade henne på Stora Torget. Hedvig Nittve är numera reporter på Norrköpings Tidningar.
Nu är vi tillbaka i tv-rutan igen.
Efter ett tag fick Ellen möjligheten att bli programledare i Växjö, för "Lokala Nyheter Småland" och "Lokala Nyheter Jönköping".
– Där handlade det mycket om att få fram hur vi ska förmedla nyheterna på bästa sätt, och på vilket sätt.
Hur är det att står där i direktsändning?
– Det var en jättestress i början men man vänjer sig vid det också, det blir också vardag.
Det blev efter det också inhopp i nationell tv, på Morgonstudion. Under förra hösten blev Ellen utlånad till Politikbyrån, som reporter.
– Det är ett lite poppigare program om inrikesnyheter, ett nördigare program där vi gräver ner oss lite mer.
Hon stortrivdes.
Men.
Även att hon hade sitt drömjobb så började på något sätt prioriteringarna att skifta. Hon har svårt att förklara helt vad som hände.
– Det började komma tankar på om det var det som jag skulle jobba med resten av livet. Är det rätt för mig? Är det det här jag ska göra?
Sedan händer många saker ganska snabbt.
Tankar om att vara närmare familjen i Västervik var en del, en annan var att Ellens pappa, som nu bor i Dalarna blev sjuk och på en resa dit började tankarna snurra snabbare där i bilen.
– Gud vad jag inte är där min familj är... Vad händer om inte pappa finns, vad händer när mamma blir äldre? Jag slogs av att de inte är unga längre.
– Vad händer med Ica Maxi när mamma inte jobbar. Ska det komma någon annan utifrån och ta över det hon har byggt upp under så många år? Kommer det inte vara en del av min familj längre, det som varit grunden?
Det blev till att fundera. Så en kväll hade hon bestämt sig, trots löftet till sig själv om att inte gå i föräldrarnas fotspår.
– Jag funderar på att bli Ica-handlare, sa jag till mamma. Hon blev jätteglad! Men var samtidigt väldigt noga med att hon aldrig lagt den pressen på mig. "Du måste göra det för att du vill". Och det ville jag ju.
Du skulle aldrig hamna här...
– Samtidigt är företaget som ett syskon, min mammas bäbis, en familjemedlem som funnits med hela min uppväxt. Och jag blir störd av att tänka på att någon annan ska bestämma över den... Jag märkte att jag brydde mig lite för mycket om det, trots att jag inte ens jobbade med det.
Man kan tjäna mycket pengar som Ica-handlare, spelade det in?
– Jag förstår att man tänker så men ekonomi har aldrig varit en faktor. Det är ett väldigt känslobaserat beslut.
Nu blir det till att lära sig att bli handlare från grunden. Just nu jobbar Ellen som säljledare på kolonialvaror. Hon räknar med att det ska ta ungefär sju år att bli klar. Man går kurser parallelt med det vanliga jobbet.
Egentligen var det aldrig aktuellt att börja jobba i butik, det var journalistiken som var drömmen.
Under vår rundtur märks engagemanget. Hon rättar till skyltar, ställer saker i ordning och visar på det nya växthuset i butiken, av bara farten.
Den 7 januari 2025 återvände Ellen Jöhnsson till butiken, något hon räknar med ska bli för gott. Det är det nya livet, den nya vardagen. Flytten har gått till Västervik men hon har inte hunnit med att packa upp allt än.
Det kommer att bli jobb framöver, under lång tid och mycket. Det är hon beredd på.
– Just nu är jag säljledare på kolonialvaror. Min eminente kollega Erik lär mig hur det fungerar med varuinköp, ordrar, logistik och kampanjplanering. Det är roligt.
– Ica har en utstakad väg för generationsskiften och det kommer säkert ta sju år innan jag börjar bli redo. Under den tiden är det många utbildningar jag ska gå, parallellt med jobbet.
Hur är det att komma "tillbaka"?
– Det känns helt rätt. Många av de som jobbar här har jag känt sedan jag var liten, ännu fler har jag jobbat med tidigare och så är det en hel del nya som jag lär känna nu. Det är ett stort och härligt gäng och det är jättekul!