Vad har varit den största utmaningen med att lära sig allt? "Det är så många moment och mycket att hålla koll på" säger Embla.
Embla är uppvuxen med kanotvarvet och började hjälpa till med enklare sysslor redan som ung. När hon sedan gick klart skolan kände hon dock inte för att börja arbeta i företaget, utan ville testa sina egna vingar.
Hon började skapa arbetslivserfarenhet och jobbade bland annat på McDonalds under flera års tid, men för tre år sedan valde Embla att börja jobba på heltid på familjeföretaget. Hon hade innan dess jobbat på båttillverkaren Windy i två år.
– Jag började där, sedan gick jag hem på föräldraledighet och tänkte "varför ska jag jobba där, då är det ju bättre att jag jobbar för min egen familj". Sedan har intresset byggts upp och ju mer jag nördar ner mig i kajaker, desto mer förstår jag vilken härlig grej det här är.
Hon nämner att det har varit mycket att lära sig för att få koll på allt om tillverkningen av kajaker. Både pappa Kåre Ankervik och farfar Ingvar Ankarvik har varit ett starkt stöd.
– De sitter på en så sjuk kunskapsbank och har inte skrivit ner så mycket på papper, så man blir stressad av att lära sig allting.
Hon känner även att det finns många fördelar med att inte ha allt nerskrivet.
– Vi jobbar mycket med varandra och det är ju inte många som får ha den kvalitetstiden med sin pappa eller farfar. På så sätt är man väldigt rik och önskar att fler skulle få göra det.
Kanotvarvet bildades av Ingvars pappa Anker 1925, som en avknoppning till det båtvarv som Ingvar Ankerviks farfar Alfred Karlsson grundade 1907.
– Pappa började med att bygga en kajak till sig själv, men när han blev färdig ville någon köpa den av honom. Då började han göra nästa och så fortsatte det och till slut skapade han kanotvarvet, säger Ingvar.
Ingvar Ankervik hjälper fortfarande till med att tillverka kajakerna, även om han idag är 86 år gammal. Förr kunde hans arbetspass vara tolv timmar långa, men nu ser han till att hålla det till sex eller sju timmar.
Kajakvarvets museum. Flera av kajakerna har en lång historia och kanotvarvet har tillverkat flera kajaker som har tagit mästerskapsguld i VM och OS.
Kanotvarvets museum.
När de började med sin verksamhet var kanotsporten stor i Sverige och varvet skapade kajaker till flera stora idrottsmän. Nu är sportens status i Sverige betydligt mindre och de som tävlar ska ha specialiserade kajaker. Därför har kanotvarvet valt att satsa mer på motionskajak och friluftsliv.
– En anledning till att vi är kvar är att vi gick över till friluftsbiten istället för att satsa på tävlingsdelen. Den biten är inte lika hållbar längre, säger Embla.
Idag producerar de mest kajaker till friluftsliv. De har även levererat många kajaker till stora expeditioner där äventyrare paddlat genom Borneo eller korsat Atlanten med deras kajaker.
Kåre vid en kajak som är under produktion.
Ingvar har jobbat med kajakerna sedan han var en liten pojke och han arbetar fortfarande på varvet.
En bild på när Kåre själv var 18 år och började jobba med pappa Ingvar och farfar Anker.
Produktionen har blivit mindre med åren. Förr när de var fler som jobbade där kunde de tillverka runt 400 kajaker per år. Nuförtiden bygger de runt 30 till 40 kajaker per år. Även om produktionen blivit mindre känner de att de får in tillräckligt med pengar för att gå runt och hoppas kunna vara kvar några år till.
Förr när det var tio anställda hade alla sina enskilda moment, men nu när det bara är Embla, Kåre och Ingvar som är kvar. Det måste därmed kunna genomföra alla momenten själva.
– Vi trivs med att vara ett litet företag och det är ju svårt att ha råd med flera anställda i ett sånt här företag idag, säger Embla.
När hon började var hon inne på att de borde anställa fler i framtiden, men efter ett tag har hon kommit fram till att det kan vara skönt att vara ett litet företag och att man inte behöver vara så storsint.
– Vi behöver inte satsa på att tjäna pengar, så länge vi går runt så känns det bra. Det hade varit kul att expandera i framtiden och bli stora, men just nu har vi inte kapaciteten till det.
I augusti är tanken att fira 100-årsjubileet.
– Vi ska ha lite prova på och uppvisning och det kommer hit lite kajakprofiler, säger Kåre.
Kåre Ankervik åker nästan dagligen ut med en kajak själv. Han berättar att egna intresset för kajaker också är en stor del till att de har lyckats vara kvar i 100 års tid.
Embla ser också fram emot firandet. Hennes tanke är att fortsätta vara en del av företaget och föra traditionen vidare.
– Jag kan inte tvinga mina söner och min dotter att fortsätta i framtiden, men det hade varit kul om de ville vara med.