Hon tror att vägen tillbaka kan bli lättare med bättre mentalt stöd.
Den 15 mars gjorde Jeanette Cannervik från Västervik operation. Gastrisk bypass innebär i princip att magsäcken ”kopplas ur” systemet. Den som opererats kan inte äta mer en 1–1,5 deciliter mat åt gången. Kombinerat med träning har det visat sig vara ett effektivt och bestående sätt att uppnå en stor viktminskning, men det är också en operation som frestar på patientens psyke.
Jeanette tog beslutet efter att ha kämpat med sin övervikt under många år.
- Jag har försökt att banta i omgångar, man går ner några kilo och man går upp lika snabbt.
I dag ett halvår senare väger Jeanette 45 kilo mindre än vad hon gjorde innan operationen. Hon tycker att hon har fått en bättre livskvalitet, och hon skulle utan att tveka fatta samma beslut med det hon vet i dag. Hon tycker ändå att det finns mycket som kan bli bättre.
Operationen är ett ingrepp som förändrar hela patientens tillvaro. De närmaste veckorna efter operationen är dramatiska med stora ingrepp i vad man får äta. Det finns individuella variationer. Jeanette drabbades till exempel av håravfall och att matsmältningen började krångla, med följd att hon inte gick på toaletten på flera dagar.
En del frågor kan läkarna eller dietisterna besvara. Andra frågor tror Jeanette Cannervik att det krävs att en person som gått igenom operationen för att besvara.
- Vårdpersonalen kan lära sig fakta, men vissa saker måste man ha genomgått för att förstå, säger hon.
Hon berättar också hur vissa saker som hon visserligen läst, först blev uppenbara när hon verkligen befann sig i situationen.
- Innan operationen hade jag fått veta att när jag går ner i vikt kommer det att bli överskott av skinn, men det var först när jag såg mig själv i spegeln som jag förstod vad det innebar.
Under behandlingen kan man hamna i krislägen.
- De tre sista veckorna innan operationen lever man helt på flytande föda som Naturdiet och Nutrilett. De sista dagarna före operationen kunde jag ha dödat för en knäckemacka med ost. Inte för att jag var hungrig utan för att jag ville få något att tugga på, berättar Jeanette.
En kontaktperson som kunde lyssna, och komma med kloka inpass vore värdefullt, tror hon.
- Jag skulle gärna bli en sådan kontaktperson.
Tiden före operationen ingick hon i en grupp patienter som hade gemensam träning i landstingets bassäng.
- Det var hård träning, men rolig. Vi blev verkligen en grupp. Efteråt tog vi ofta en kopp kaffe tillsammans och pratade.
Även att hon fortfarande har kontakt med de tre andra så tycker hon att träningen borde ha fortsatt efteråt.
- När man som jag gått ner 45 kilo så ser det speciellt ut med det överblivna skinnet. Det är inte roligt att gå på ett vanligt gym där alla är vältränade. Landstinget har ju ett eget gym på sjukhuset. Använd det, och fortsätt med bassängträningen.
Hon tror också att det behövs en ökar kunskap i samhället om vad gastrisk bypass innebär. Anställda på restauranger är en grupp som hon tycker måste informeras:
- För mig kan en liten potatis, några köttbullar och lite sås vara en fullt tillräcklig lunch.
Hon berättar om hur hon försökte beställa en halv sallad på ett matställe i Västervik. Det gick inte. Efter lunchen frågade den väninna hon åt tillsammans med om hon verkligen hade ätit något. Salladen såg orörd ut. Cannervik tycker att det vore värdefullt om personal på matställen får förståelse för varför det finns vuxna som bara vill ha barnportioner.
Trots allt är hon ändå glad att hon genomgick operationen. Livskvaliteten har blivit bättre. Jeanette Cannervik berättar om hur hon känner sig lättare, rör sig smidigare.
Livet som kraftigt överviktig innebar begränsningar som försvunnit.
- Tidigare var det inte att tänka på att köpa kläder på Lindex eller HM. Nu kan jag till och med fynda på rea, som vem som helst.