– Tyngdpunkten ligger på odlingslandskapet och restaurering av betesmarker och strandängar, berättar Magnus Grimheden, kontaktperson för projektet på länsstyrelsen.
Han och kollegan Anna Lindberg, som också jobbar med skyddade naturområden, anordnade nyligen en träff för tillsynsmän och djurhållare på Rågö utanför Loftahammar.
Betesdjur i skärgården var en av de frågor som diskuterades, men också det nya EU-projektet, som startade nu i september.
I Kalmar län finns två större delprojekt i huvudprojektet. Det ena berör Misterhults skärgård, där fågelskyddsområden ska röjas.
– Vi ser att de har vuxit igen sedan 60-talet, säger Magnus Grimheden.
Dessutom är det väldigt många träd som ska hamlas, vissa för första gången, andra återigen. Totalt 100 öar omfattas av detta.
Det andra stora delprojektet i vårt län handlar om Södra Malmö, där betesdrift ska återinföras. Här fanns betesdjur fram till 2007, men det växer igen fort när ingen betar, så det fordras en hel del arbete med röjning och stängsling.
Stora ekar ska få mer ljus genom frihuggning. Då tar man bort träd och sly som annars hotar att kväva dem.
Det är lantbrukaren Lasse Hägg som ska låta sina dikor beta på Södra Malmö nästa sommar. Han äger en lantbruksfastighet på fastlandet i Sankt Anna skärgård och ska köra ut ett 50-tal djur, kor med kalvar, till Södra Malmö.
Om inte EU hade gått in med pengar, hade han aldrig gjort detta. Det blir för dyrt att stå för alla kostnader själv.
Lasse Hägg tror att det är väldigt viktigt med fortsatt betesdrift ute på öarna.
– Försvinner djuren blir det inte samma sak längre.
Där fick han medhåll av flera andra vid träffen på Rågö, inte minst länsstyrelsen:
– Turisterna kommer till skärgården för att det är något speciellt, sa Magnus Grimheden.
– Och då är det den öppna skärgården som lockar, tillade Anna Lindberg.
Sven-Olov Borgegård, som jobbar åt Världsnaturfonden, WWF, tycker att det är självklart att den här basen måste finnas.
– Man kan inte bygga turism på slyskog. Det är det öppna landskapet med betande djur som drar väldigt mycket, tillsammans med badplatserna. Det här är inte bara naturvård. Det är en samhällsekonomisk fråga.
Vid träffen på Rågö diskuterades också transporterna och hur man ska göra för att det inte ska bli för dyrt för den enskilde. Om unga människor ska vilja bo i skärgården i framtiden, måste det finnas kommunikationer och service.