Fågelräkning rena folkrörelsen

Det är femte året i rad som vinterns fågelliv kartläggs. Resultatet från de tidigare åren visar att klimatet har blivit varmare. En rad fågelarter övervintrar allt längre norrut i Sverige.Den landsomfattande fågelräkningen i Norden är en unik, frivillig insats som förenar nytta med nöje. Räkningarna under en följd av år har ökat kunskapen om förändringar i miljön.Särskilt tydligt är att flera fågelarter som tidigare var utpräglade flyttfåglar har upptäckt att det går att övervintra i Sverige. Det tydligaste exemplet är den lilla rödhaken som med sitt röda bröst och pigga uppsyn gläder allt fler fågelmatare med sin närvaro vid fågelbordet. För bara 25 år sedan var rödhaken, enligt Sveriges Ornitologiska Förening, en stor sällsynthet på vintern om man undantar södra Sveriges kustområden. I januari 2009 rapporterades den från alla landskap utom Härjedalen. Koltrast, björktrast och bofink tycks också följa denna trend med övervintring längre norrut än tidigare.Denna förändring speglar med stor sannolikhet en pågående förändring av klimatet. Men det är också en följd av att allt fler människor studerar fåglar.En annan iakttagelse är att gulsparven har kommit tillbaka i stor skala efter den förödande utslagningen på 1960-talet på grund av jordbrukets användning av kvicksilverbetat utsäde. Gulsparven tillhörde de värst drabbade arterna.För många människor är fågelräkningen i januari något som man ser fram emot hela vintern. Men frågan är inte vilken fågel som vinner utan vilken som blir tvåa och trea. Talgoxen är född med sin gula ledartröja och har hittills saknat konkurrens om titeln Sveriges mesta vinterfågel. 2009 rapporterades drygt 112 000 talgoxar. Det var en sjundedel av alla, totalt inrapporterade 760 000 fåglar. Trätobrodern vid jordnötterna, blåmesen, kom tvåa med 76 440. Sedan följde i tur och ordning pilfink, grönfink och - gråsiska!Den sistnämnda tarvar en särskild förklaring. Gråsiskan är en fågel som många svenskar i södra Sverige troligen aldrig har sett. Den är en Norrlandsfågel som lever nästan helt av björkfrön. 2009 tog tydligen björkfröna slut tidigt, och gråsiskorna invaderade i stället fågelborden i norra Sverige. Så småningom drog gråsiskorna också söderut där de blev en ny bekantskap för många fågelmatare som fick börja bläddra i fågelboken.Syftet med fågelräkningen är inte att hitta rariteter. Men vem säger nej till en taigatrast från Sibirien? 2009 dök det upp flera stycken vid fågelbord i Sverige. Söderut i landet lär man däremot inte ha några utsikter att få se arter som gråspett, lavskrika och slaguggla i trädgården, vilket har hänt längre norrut.Sedan räkningarna startade lite på försök 2006 har det bara gått uppåt, både i antalet fåglar och engagerade fågelräknare. 2009 var det 12 100 personer som rapporterade in fåglar sista helgen i januari. Och snart är det alltså dags igen.

Fågelräkning rena folkrörelsen

Minst 12 000 svenska hushåll är nu beredda med fröautomater, talgbollar och äpplen för att räkna fåglar sista helgen i januari.