- Ett gigantiskt fyravåningshus, byggt av söndertuggade träfibrer blandat med getingsaliv, hängde mot insidan av dörren. Runt boet brummade hundratals välväxta, flera centimeter långa bålgetingar. Det är ett fantastiskt byggnadsverk och jag känner inte alls för att låta Anticimex ta bort bålgetingarna som i Sverige ju är ovanligt förekommande nu för tiden, säger Olov Klavebäck.
Till och med det decimeterstora hjärtat i dassdörren har noga byggts igen av bålgetingarna, med ett pappersliknande material.
När Olov Klavebäck med en lång käpp försiktigt öppnar dassdörren för VT svärmar getingarna först lite oroligt omkring dasset. Vi rör oss dock långsamt och går inte för nära boet och efter en stund lugnar de sig.
Bålgetingen har enligt experterna tidigare varit vanligt förekommande i Götaland och Svealand. I dag förekommer den framförallt i södra och i sydöstra Sverige, Mälardalen och på Öland, där den lokalt kan uppträda relativt allmänt.
Bålgetingen är känslig för klimatiska variationer och detta tillsammans med bristen på lämpliga boplatser gör att arten i dag anses vara hotad. Bålgetingen har minskat starkt i hela Nordeuropa. Den är helt utdöd i Norge och akut hotad i Finland. I Sverige är den klassad som sårbar på den så kallade rödlistan.
Bålgetingen är en karaktärsart för det småländska eklandskapet och är därför en värdig landskapsinsekt för Småland.
- Bålbetingen är fredad och får inte dödas. För övrigt är det bara drottningen som övervintrar och säkrar artens fortlevnad, så när vinterkylan kommer så dör ju alla bålgetingar utom just hon, säger naturexperten Bo Lewander i Västervik.
- Om boet sitter på ett ställe där man absolut inte vill ha bålgetingar kan man ju ta bort det mitt i vintern när det är riktigt kallt, säger Bo Lewander som berättar att det varit mycket litet getingar i Västervikstrakten under den gångna sommaren