En del av övningarna gick ut på att träna tilläggning vid kaj med fartyget KBV 304.
14 kustbevakningsaspiranter från hela Sverige utbildas just i Västervik, under sin andra termin av totalt fem.
– Hos oss får de lära sig grunderna i praktisk sjömanskap. Mycket handlar just nu om hantering av olika båtar, berättar Jonas Lagerström, chef för Kustbevakningen i Västervik.
– Det blir lite teori och mycket praktik. Längre fram väntar en manöver-/högfartskurs i Vaxholm.
Kustbevakningen i Sverige tar årligen in 25-30 aspiranter.
Grundutbildningen omfattar cirka 2,5 år med både teori och praktik, eller kortare tid för den som redan läst högskolekurserna maskinbefäl klass VII och/eller fartygsbefäl klass VII.
Utbildningen är betald. Aspiranterna får redan från första studiedagen cirka 25 000 kronor i månaden.
– Under det första läsåret utbildas man inom alla områden som Kustbevakningen verkar, på Kustbevakningens utbildningslokaler i Karlskrona, berättar Jonas Lagerström.
– Aspiranterna får kunskaper om svensk och europeisk rättsordning, rättsområden som är relevanta för Kustbevakningen, samhällets uppbyggnad och om individers och gruppers beteenden.
Under utbildningen ska aspiranterna utveckla kunskaper om, och förmåga att, tillämpa kustbevakningslagen som reglerar Kustbevakningens och kustbevakningstjänstemännens uppgifter och rättsliga befogenheter vid brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn.
Det handlar bland annat om gränskontroll, fiskeövervakning, sjösäkerhetstillsyn och sjötrafikövervakning. Dessutom utbildas man bland annat i räddningstjänst, självskydd, tjänstevapen samt hjärt- och lungräddning.
– Mycket av utbildningen här i Västervik handlar om hantering av olika båttyper, såväl stora som små. Till exempel hur en tilläggning görs korrekt med ett större fartyg, säger Jonas Lagerström som berättar att sju lärare är engagerade i Västerviksutbildningen denna vecka.
Aspiranterna får öva på allt från det stora fartyget KBV 304, ned till den minsta lättmetallbåten för oljesanering på stränder. Med framdrift alltifrån dubbla vattenjetaggregat (KBV 304) till olika propellrar på inom- och utombordare.
Aspiranterna som nu tränas i Västervik har olika yrkesbakgrunder: Pernilla Lindblom från Järna arbetade exempelvis tidigare på järnverket SSAB i Oxelösund, där hon också var deltidsbrandman.
Niclas Eriksson från Nyköping är flyginstruktör och pilot på Kustbevakningsflyget på Skavsta. Rickard Sjödin var tidigare brandman på räddningstjänsten i Uppsala.
Läraren Magnus Ryderstedt från Vaxholm, t v, visar KBV-aspiranterna Alexander Karlsson från Ljungby, Oskar Lund från Norrtälje samt Christoffer Alm från Järfälla hur den snabbgående gummibåten fungerar.
Termin tre i utbildningen är en praktiktermin och innebär sex månaders sjöpraktik på Kustbevakningens fartyg vid någon av landets tjugo kuststationer.
Efter termin tre läser den som saknar en eller båda befälskurserna maskin- och/eller fartygsbefälskurs klass VII vid någon av sjöfartshögskolorna i Kalmar, Stockholm eller Göteborg.
Under utbildningen läser aspiranterna också ämnen som Stabilitet och Farligt gods för att på ett säkert sätt kunna lasta fartyget, samt engelska, radiokommunikation och fartygsadministration för att klara kommunikationen med andra aktörer till sjöss och i hamnar.
Säkerheten är viktig till sjöss. För att uppfylla högt ställda nationella och internationella krav, får aspiranterna lära sig en hel del om säkerhetsorganisationen ombord. Man utbildas bland annat i att hantera räddningsutrustning, brandsläckning, arbetsmiljö och sjukvård.
Jonas Lagerström är chef för Kustbevakningen i Västervik.