Färgsprakande djungel på lotten

Nya projekt Alltid är det något på gång hos kolonisten Åsa Jansson i Kristinedal, Västervik. Nu vill hon ha en gräsmatta. Och växthusdrömmen lever än, men kanske stannar det vid en mindre lösning hemma på balkongen.

En zinnia, som knopp och utslagen blomma. Foto: Anders Steiner

En zinnia, som knopp och utslagen blomma. Foto: Anders Steiner

Foto: Anders Steiner

Västervik2012-08-22 00:00

Två månader av sol och värme har förvandlat den lilla kolonilotten till en djungel av färgsprakande höstrudbeckior, rosor och flox.

Återväxten säkras ständigt, när moderplantorna bidrar med frön eller rotskott. En del småttingar rymmer ut i grusgångarna eller över i andra rabatter, medan andra håller sig ganska snällt intill mamman.

Till de sistnämnda hör svartroten. Åsa sår inte nya varje år, eftersom moderplantan får ungar hela tiden.

Kanske var det förresten den ursprungliga plantan som hon grävde upp nyligen. Den var tjock som armen på en vuxen person.

Låter man svartroten blomma kommer det upp en gul blomma, som luktar gräddkola, berättar Åsa.

En mera envis rymling är den småstickiga, plastiga gulldynan. Först tyckte Åsa att det var lite charmigt hur den liksom rann ut över grusgången, men nu har hon insett att hon måste ta itu med den. Den rinner nämligen iväg även åt andra håll. Bland annat är det ett antal små söta taklökar som helt bryskt har blivit "uppätna" av sin framvällande granne...

Odlandet bjuder ständigt på nya lärdomar och överraskningar, även för den som har hållit på i många år.

Och ibland kan man tvingas att tänka om eller förändra, när det händer något som man inte själv råder över. Så har det blivit för Åsa med vanliga, röda jordgubbar, som hon plötsligt har blivit allergisk mot.

Hennes kropp reagerade med eksem och nässelutslag mot både jordgubbarna och smultronen. Några röda plantor jordgubbar ska hon ändå spara, till sin man. Annars kommer hon bara att ha vita jordgubbar kvar. Dem tål hon i alla fall.

Det nuvarande jordgubbslandet ska enligt planerna i stället förvandlas till gräsmatta, och i rabatten intill, ut mot den breda grusgången, tänkte hon plantera prydnadsgräs, så att det blir mer ombonat och insynsskyddat.

Trots flitigt regnande under sommaren har det inte kommit särskilt mycket varje gång, så det är ganska torrt i jorden.

Men de fleråriga blommorna - perennerna - har ofta rejäla rötter, så de klarar sig ändå.

Och bambun, som var så ledsen på försommaren, har repat sig ordentligt och gått från brun och förfrusen till stor och frodigt grön. Förra gången som VT var där, i juni, funderade Åsa på att flytta den, eftersom den såg så eländig ut. Men nu har den alltså tagit sig.

- Jag ska försöka täcka den med säckväv i vinter, säger Åsa.

I år provade hon två sorters rädisor, svart och lila. De svarta var lite kärva och träiga, även som små. Båda var starka i smaken, men ugnsbakade ihop med andra grönsaker blev de milda och fina.

Åsa provade också att råriva dem till en råkostsallad, ihop med morot, äpple och kålrabbi.

- Det är kul att testa nya grönsaker och hitta nya användningsområden.

Just nu är hon nyfiken på asiatiska bladgrönsaker, som pak choi.

Hon försöker också att successivt anpassa kolonilotten till vad hon orkar med. Just nu är det för trångt. En fluffig rad med flox precis intill hallonlandet ska därför grävas bort nästan helt och ersättas med plattor.

- Det är svårt att komma åt och rensa, och jag är inte så rörlig längre.

Tomaterna har gett ganska blygsam utdelning i år. Åsa har dem hemma på balkongen.

Hon har tidigare övervägt att skaffa ett växthus till kolonilotten, men kanske blir det ett mindre till balkongen i stället.

Att återanvända saker kan vara ett smart sätt att spara pengar, även i trädgården eller på kolonilotten. Åsa läste om någon som återanvände en gammal duschkabin - som växthus.

Växande företag

De företag som sysslar med odling av trädgårdsväxter i Sverige blir allt större - sett till den areal som används. Det gäller både odling i växthus och på friland, där ytorna har ökat varje år sedan 1987. År 2011 var den genomsnittliga arealen på friland 8,7 hektar per företag. Arealen i växthus var samma år drygt 3 800 kvadratmeter per företag.

Den totala frilandsarealen odlad med trädgårdsväxter var 12 623 hektar år 2011, fördelat på 1 443 företag. Växthusarealen uppgick till 2 678 000 kvadratmeter, fördelat på 698 företag. Sedan 1987 har den genomsnittliga frilandsarealen per företag ökat med 267 procent. Andelen i västhus har samtidigt ökat med 185 procent.

Källa: Jordbruksverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om