Västerviks stadskärna.
Att det försvinner butiker i stadskärnan är inget unikt för Västervik. Så ser det ut i stort sett i hela landet, enligt Annika Boman, som är ansvarig för Västervik City, vice ordförande i föreningen Svenska stadskärnor och ordförande för juryn i tävlingen Årets stadskärna.
– Det är en strukturomvandling. Det är mer restauranger, kaféer och service i stället för butiker.
Samtidigt har Västervik en förhållandevis levande stadskärna – och sett till kvadratmeter finns det inte så mycket tomma lokaler, enligt Annika Boman. När butiker slår igen öppnar snart något nytt.
– Det händer alltid saker i en stadskärna. Men det är viktigt att jobba med att hitta nya hyresgäster när det blir en ledig lokal. Och att det finns handel och lokala butiker i stadskärnan även i framtiden, säger hon.
En förändring som skedde i samband med pandemin – inte bara i Västervik utan i hela samhället – är att flödena av människor i städerna minskat. Butikernas omsättning har däremot inte minskat. Boman konstaterar att det verkar som att man inte strosar runt lika mycket på stan som förr. Man går ner och handlar det man ska, sen går man hem. Många har till och med googlat först, så att de vet att det de vill ha finns i butiken.
– Därför kan det uppfattas som att det inte är lika mycket liv och rörelse i stadskärnan som tidigare.
Under de senaste åren har man tagit tempen på stadskärnan i undersökningen "Cityindex". Den visar precis som Boman säger att över tid har antalet butiker i Västerviks stadskärna minskat – samtidigt som restauranger och kaféer har blivit fler.
Enligt den senaste rapporten hade Västervik 98 verksamheter i stadskärnan. Av dem var 30 matställen, 16 kläd- eller skobutiker, 25 butiker inom hem- och fritid och 17 någon form av kommersiell service. De övriga fyra tillhörde kategorin "kulturella eller kreativa näringar".
För fem år sedan fanns totalt 106 verksamheter – varav 18 var klädbutiker och 25 matställen.
Hur ska man göra för att Västervik ska fortsätta ha en förhållandevis levande stadskärna?
– Om jag pratar generellt så är det många bitar man behöver jobba med. Det behöver finnas ett bra utbud, vara mysigt och attraktivt att besöka vid olika tider på dygnet och på året, och även kännas tryggt. Stadskärnan ska locka till besök, så man behöver fylla på med event och aktiviteter, och marknadsföra dem.
Pinchos är ett av många matställen i Västerviks centrum.
Staden behöver också vara tillgänglig, oavsett om man kommer med bil, cykel eller gående.
– I Västervik har vi jobbat med många av de här bitarna. Det som ligger närmast är att prioritera. Vi ser att man behöver jobba med Spötorget, och vi behöver bli färdiga med Fiskaretorget. Kommunen gjorde en analys för några år sedan om hur vi kan göra om Spötorget till ett kultur- och ungdomstorg, och knyta ihop Kulturskolan, biblioteket och Bryggaren.
Hur tror du det kommer se ut om tio, tjugo år i stadskärnan?
– Det är jättesvårt att säga. Det enda man vet är att det inte kommer se ut som det gör nu. Men en tendens vi ser just nu är att cirkulära verksamheter får mer och mer plats, och att det blir mer tjänster.
Innan "Cityindex" fanns genomfördes en annan, liknande undersökning; "Cityklimatet". Enligt Cityklimatet fanns det för tio år sedan 116 verksamheter i Västervik, varav 47 räknades som sällanköpsvaror. Då var antalet restauranger, precis som fem år senare, 25.
Siffrorna i de olika undersökningarna går dock inte att jämföra helt, eftersom man valt lite olika områden att undersöka och att butikerna kategoriserats på ett annat sätt.
Butiker kommer och går och det händer alltid nya saker i en stadskärna, menar Annika Boman. I somras fick Västervik en ny butik, Normal.