Fattiga studenter ingen myt

- Billig mat är A och O. Bunkra upp på stormarknaderna så räcker pengarna längre, säger han.
Det är ingen myt att studenter är fattiga. Undersökningar som bland andra Föreningssparbanken gjort visar att studenter har betydligt mindre pengar att röra sig med i dag än för tio år sedan.
En förklaring är att studiemedlen inte ökat i samma takt som levnadskostnaderna. Främst är det de höga hyrorna i nybyggda studentbostäder som slår hårt.

Martin Bagge som pluggar datavetenskap på Blekinge Tekniska högskola har engagerat sig i studentkåren som bland annat vill höja nivån på studiemedlen.
- Nivåerna måste justeras upp, säger han och tillägger att minst 1 500 kronor mer i månaden är rimligt.
- I dag fastnar alltför många i en skuldfälla. Studenter som satsar på låglöneyrken inom den humanistiska sektorn lyckas sällan bli skuldfria.

Ett sätt att dryga ut sina inkomster är att arbeta extra. Många studenter väljer att ta kvällsjobb på till exempel restauranger eller inom taxi för att få pengarna att räcka till.
Martin som själv jobbat extra med att stå i kassan i en färgbutik och programmerat åt ett industriföretag menar att det i och för sig är ett bra sätt att få pengarna att räcka till. Men samtidigt gör extraknäcken att det blir mindre tid åt att plugga.
- Det har hänt att jag jobbat i stället för att ägna mig åt studierna, vilket naturligtvis ger en sämre studiekvalitet, säger han.
- Tror du att du orkar med att jobba kan några kortare extraknäck göra att ekonomin går ihop. Hör med alla tänkbara arbetsgivare på orten. Ibland finns det även möjligheter att jobba extra på högskolan.
Ett annat alternativ till studielånen är att försöka låna av föräldrarna, om det är möjligt. Däremot tycker inte Martin Bagge att vanliga banklån något bra alternativ till studiemedelssystemet.
Ett sätt att finansiera studierna är att söka stipendium. Bara i Sverige finns det mer än 10 000 olika fonder och stiftelser med en sammanlagd förmögenhet på 100 miljarder kronor.
Varje år delar de ut mer än 80 procent av avkastningen på sina pengar. En hel del av dessa pengar är möjliga att söka för den läser högre utbildningar.
- Naturligtvis ska man även försöka hålla nere utgifterna. Boendet är ofta den drygaste posten. Lägst hyra blir det om man bor kvar hemma hos föräldrarna eller om man delar en lägenhet med några kompisar.

Själv bor Martin i en vanlig studentkorridor. Hyran på 3 095 kronor månaden debiteras endast tio gånger om året, vilket ger lite andrum.
En annan stor utgiftspost är studentlitteraturen. Martin tror att många nybörjare gör misstaget att köpa samtliga böcker till respektive kurs.
- Det rör sig om åtskilliga tusenlappar. Då är det bättre att försöka få tag i begagnade böcker eller låna på biblioteket. Själv har jag bara köpt huvudböckerna i respektive ämne.

På större studieorter finns det ofta ett väl utbyggt system av rabatter och förmåner. Det kan handla om allt ifrån lägre priser till olika kampanjerbjudanden. Vid terminsstarten skickar studentkåren ut en sammanställning över de avtal som gäller för respektive ort.
Ofta krävs det att man kan visa upp sitt studentkort som alla får efter att ha betalt den obligatoriska kåravgiften. Med hjälp av det gula kortet öppnas även många dörrar som till exempel till kårens egna restauranger och discon.

Fattiga studenter ingen myt

Håll nere på utgifterna och tänk på att studielånen ska betalas tillbaka. Det är Martin Bagges råd till alla blivande studenter. Med 120 högskolepoäng i bagaget vet han hur lätt det är att utgifterna skenar iväg.