Enkäten genomfördes i våras bland 3 000 slumpvis utvalda medlemmar i Polisförbundet. Bara 38 procent valde att svara.
Av resultatet framgår att 57 procent av de tillfrågade någon gång har avstått från att framföra kritik eller synpunkter på grund av rädsla för eventuella repressalier. Vanligast är det bland poliserna i yttre tjänst där hela 65 procent svarat ja på den frågan.
Poliser med många år i yrket har också angett att de oftare än nyanställda avstått från att kritisera.
Störst är rädslan för de överordnade i Stockholm, Norrbotten och Örebro.
Modigast är poliserna på Gotland, i Östergötland och i Västerbotten.
Trots rädslan har de allra flesta åtminstone någon gång framfört kritik till arbetskamrater eller chefer. Ju högre upp en chef arbetar, desto mindre sannolikt är det att denne får ta emot kritik. Det är också vanligast att högre chefer, enligt de tillfrågade, bemöter kritiken på ett negativt sätt.
I Kalmar län svarade 39 personer på undersökningen. Av dem anger alltså 51 procent att de någon gång avstått från att kritisera eftersom de varit rädda för följderna.
72 procent anser att de helt klart kan framföra kritik till sina arbetskamrater medan bara 19 procent säger detsamma när det gäller högste chefen.
49 procent av länspoliserna upplever inte att de fritt kan framföra kritiska synpunkter till sina högsta chefer medan inte en enda har samma upplevelse när det gäller arbetskamraterna.
Från Polisförbundet tas resultatet av undersökningen emot med oro:
- Det är helt oacceptabelt att poliser inte vågar framföra kritiska synpunkter på hur polisarbetet kan göras bättre och effektivare. En tyst organisation är ett hinder för att utveckla verksamheten och bidrar knappast till att göra polisen till en effektiv, modern och attraktiv arbetsplats, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.