Filippa Andersson var bara 19 år och letade studentbostad när hon blev utsatt för bedrägeri. Hon pluggar nu till legitimerad djursjukskötare.
– Det är jätteskönt att det äntligen är över, och skönt att ARN gav mig rätt, det hade jag inte förväntat mig, säger Filippa Andersson.
Det var sommaren 2023 när hon letade studentbostad i Uppsala som hon blev utsatt för ett bedrägeri och förlorade närmare 65 000 kr.
Via en Facebookgrupp kom Filippa i kontakt med en kvinna som uppgav sig för att hyra ut en bostad. Under ett samtal sa hon att hon ville göra en kreditupplysning och bad Filippa skanna en QR-kod med sitt mobila bank-id.
– Jag är säker på att det stod UC, som ju är ett kreditupplysningsbolag, så jag trodde det var det och skrev under. Men så sa hon att det inte funkade och bad mig signera igen. Efter det fick jag en dålig magkänsla.
När Filippa sedan, efter bara fyra-fem minuter, loggar in på kontot i Tjustbygdens sparbank ser hon hur pengarna försvinner, mitt framför ögonen på henne. Bedragaren eller bedragarna har då redan gjort ett nytt bank-id, handlat på hennes kort, och beställt ett nytt kort och handlat på.
Filippa anmälde händelsen till Swedbank, som nekade henne ersättning. Hon överklagade sedan flera gånger till Tjustbygdens sparbank, men fick nej även där. Så i höstas gick hon vidare och anmälde det till ARN.
Hur har den här tiden varit för dig?
– Det har varit rätt jobbigt. Jag var 19 när det hände och inte alls van att hålla på med papper till banken och sånt. Det var såklart jobbigt att bli av med pengarna, men någonstans på vägen så tippade det över till att allt arbete med överklaganden varit det jobbigaste, säger Filippa.
– I början skämdes jag också, men när man pratar om det inser man att det är många fler som drabbas än vad man hör om. Det kan verkligen hända vem som helst.
Har du ändrat ditt beteende efter det här?
– Ja, min kamerarulle är full med skärmdumpar från saker jag signerat med bank-id. Jag tänker till extra och är det något som känns konstigt, att det laggar eller så, så tar jag en bild. Då har jag bevis på min sida, om det skulle hända igen.
Tips till andra som drabbats?
– Fortsätt kämpa, ge inte upp, det finns hopp. Att anmäla till ARN var det som var det enklaste i hela processen.
Filippa fick rätt hos ARN, och får efter nästan två år, drygt 52 000 kronor tillbaka av de hon blev av med. 12 000 får hon själv stå för, eftersom banken ändå anser att hon varit oaktsam.
– Det är väl där vi är oeniga. Jag är säker på att det stod UC när jag skrev under med bank-id, men banken hävdar att det stod att jag skapade nytt bank-id.
Banken motsatte sig kravet och ansåg att Filippa agerat särskilt klandervärt och ska hållas ansvarig.
Nämnden grundade sig på reglerna om obehöriga transaktioner i lagen om betaltjänster. Nämnden var oenig, två ledamöter hade en avvikande mening, men beslutet går inte att överklaga.
Jörgen Pettersson, informationssäkerhetschef på Sparbanken Spira. Arkivbild.
Jörgen Pettersson, informationssäkerhetschef på Sparbanken Spira (tidigare Tjustbygdens sparbank), berättar att banken haft en handfull ärenden i genomsnitt per år i ARN de senaste tre-fyra åren – som en följd av det ökade antalet bedrägerier. Dessförinnan var ARN-prövningar mycket ovanliga.
Att nämnden går dem emot, som i detta fall, är ovanligt.
– Banken har, såvitt jag kan erinra mig, endast mottagit ett beslut under senaste decenniet som gått på klagandens linje och ersatte då kunden i enlighet med beslutet, utvecklar han.
Banken försöker förebygga att kunder utsätt för bedrägerier.
– Vi kan se att vårt arbete bär frukt och våra kunder är mer vaksamma idag än tidigare, säger Jörgen Pettersson.