Fingrarna är bästa vapnet

Men trots detta är ohyra inte att önska i sin egen trädgård eller balkong. Att med jämna mellanrum närbesiktiga sina växter har man snart igen. Så ta en daglig inspektionsrunda, det lönar sig.
Bladlöss, gröna och svarta eller röda små insekter, är 2-3 mm långa och suger näring ur skottspetsarna men brukar också sitta på bladens undersida - bladen blir krusiga och skotten vissnar. Rosor, schersmin, paprika och fuchsia brukar först bli angripna men även vinbär och krusbär. Ta direkt bort det första buckliga bladet. Visserligen älskar nyckelpigor bladlöss - de kan äta upp till 100 stycken om dagen - men inte de mängder som brukar finnas i trädgården.

Ett klassiskt råd är att ta vattenslangen och spruta. Min erfarenhet är att det fungerar mindre bra, många växter reagerar mer på det iskalla vattnet och på trycket än på lössen. Nej, kläm helt enkelt ihjäl dem - och använd diskhandskar för man blir ganska kladdig.
En annan metod är att duscha med såpsprit, vilket man gör på kvällen. En sats brukar räcka för hela sommaren.
Steklar är en annan ohyra som man brukar finna i trädgården. Hoprullade blad på rosorna rymmer i regel larverna till rosenbladstekeln eller vecklarfjärilen. Knipsa av bladen och släng dem i soporna eller kläm ihjäl larverna.

Om dina småblommiga tidiga sorter har blivit ganska kalätna är det klematisbladstekeln som härjat. Stekeln lägger sina ägg i de unga skotten som genast blir alldeles knottriga.
Nyp bort dem direkt, innan knottrorna har fått svarta hål för då har larverna tagit sig ut. I så fall hittas de gröna larverna på bladens undersidor och det är bara att klämma ihjäl dem. Plantan blir annars kaläten, men den repar sig snabbt och blir grön igen.
Krusbärsstekelns larver kommer på krusbär. Ibland går de även på röda och vita vinbär. Leta efter blad med hål i, de brukar finnas i buskens inre. Larven är cirka 2 centimeter lång och gulprickig. Plocka bort alla larver. Titta även på bladens undersidor för där brukar de nykläckta larverna sitta i små klungor. Busken brukar hämta sig till nästkommande säsong.
Rosor får ofta angrepp så där bör man välja motståndskraftiga sorter. Svartfläcksjuka syns på bladen som brunsvarta fläckar och gynnas av hög luftfuktighet och stillastående luft. Angripna blad ska bort och bör inte få falla till marken. Rosrost ger rostfärgade till orangeludna prickar på bladens undersida och på skotten. Rosrost dyker upp redan på våren men det är på sommaren man plötsligt ser angreppen. Även här ska angripna blad bort.
Mjöldagg drabbar rosor, zucchini, pumpa, gurka och bärbuskar. Det är en vanlig svampsjukdom som känns igen på de vita fläckar som uppkommer främst på bladen. Lite senare blir bladen överdragna av en vit, mjölig beläggning och vissnar. Vanligen kommer angreppen efter en period av torrt och varmt väder eller om våren/försommaren bjudit på mycket varma dagar och kalla nätter.
Minska på gödningen och spreja angripna delar med bikarbonat. Blanda då 2 tsk med lika mycket såpa i 1 liter vatten. Upprepa behandlingen flera gånger.

Gråmögel gör att växtdelarna blir bruna, får rötor och vissnar och brukar slå till under ganska kalla och fuktiga somrar eller på sensommaren. Gråmögel gynnas av plantor som står tätt. Tomater, gurkväxter och jordgubbar drabbas mest. Nyp bort alla angripna och döda växtdelar, ställ odlingarna så glest och luftigt som möjligt och avstå från kvävegödsel ett tag.

Sist men inte minst, liljebaggen är en röd insekt som glupskt äter på liljeväxters blad och blomknoppar. Den lägger små fina, korallfärgade ägg på liljebladens undersida. Kläm ihjäl alla baggar du hittar, men ta dem från rätt håll så att inte din skugga träffar dem, för de har ögon i nacken och kastar sig ner och gömmer sig i jorden.
Kläm också sönder alla ägg, för sedan kommer larverna - egentligen rosaröda men i praktiken svarta då de täcks av sitt eget exkrement. Och de är inte roliga att se på. God jakt!

Fingrarna är bästa vapnet

Lössen sitter fastnaglade på schersminen. Och sommaren har ännu inte börjat. Så vad finns det att göra? En sak är säker; ohyra och angrepp kommer. Och de gör faktiskt en del nytta i den biologiska mångfalden. Många skadegörare är föda för fåglar, paddor och ett antal insekter.