Fint vårtal och vacker körsång

Brännström är inte bara visarkivarie i Västervik, han är etnolog också. Visserligen inte med lika mycket skägg som Ebbe Schön, eller lika stora brillor som Jan Öivind Svahn.
- Men jag tänkte i alla fall berätta för er om varför vi egentligen firar valborgsmässoaftonen.
Marcus Brännström avslöjade att traditionerna kring den siste april är lika gamla som brokiga. Med en enda mening sammanfattade han valborgsmässofirandet i vårt land:
- Det är allt i från kappätning av plättar med blåbärssylt till att elda upp gamla roddbåtar och annat skräp, slå katten ur tunnan eller supa skallen av sig.

- Många firar den ena högtiden efter den andra, men har i allmänhet dålig kläm på varför man gör som man gör. Det finns en historielöshet i vår senmoderna samtid. En historielöshet som ibland gör mig rädd. Härom året hörde jag en kille som på genuin norrköpingska önskade sin kompis "Glad långfredag".
Att fira valborgsmäss är ursprungligen en tysk sed. Walpurgis, en engelsk prinsessa som blev abbedissa på 700-talet i Tyskland, har blivit vår Valborg, omtalade Brännström.

- Walpurgis ansågs som en bärare av jordens fruktbarhet. I legenderna nämns att Walpurgis var känd som undergörerska och kunde bota sjuka. Hon blev helgonförklarad 893 och dyrkades även i Sverige. Ett särskilt Valborgskapell omtalas bland annat i Hultarp, utanför Virserum.
- I dag har helgonet S:ta Valborg mer eller mindre fallit bort ur den folkliga fromhet. Men seden att ha en fest på kvällen före hennes högtidsdag är i högsta grad en levande tradition. Vilket ni allihop här ikväll är ett solklart bevis på, sade Marcus Brännström vars vitala vårtal drog ned stora applåder.
Han berättade också om tillkomsten av valborgseldarna.
- I städerna tänder man dem för stämningen, på landet för att bränna vinterns skräpupplag.
- Att vi tänder eldar på valborgsmässoafton har en hednisk koppling genom en tyskarnas motsvarighet till skärtorsdagen - det gällde att skrämma häxorna, men också att skrämma iväg de vilda djuren innan tamboskapen släpptes ut på bete, sade Marcus Brännström bland annat.

Från Stora torget tågade Västerviksborna traditionsenligt med musikskolan i täten ut till Kulbacken där vårelden snart sprakade muntert mot kvällshimlen, dessa sista, skälvande timmar av april.
Och när mörkret fallit sköts det lika traditionsenliga och pampiga kommunala fyrverkeriet till väders från Reginelundspiren.
Sommaren hade börjat.

Fint vårtal och vacker körsång

I ett klart men råkallt vårväder hade tusentalet Västerviksbor samlats på Stora torget vid 20-tiden på valborgsmässoaftonen för att avnjuta de klassiska vårsångerna, utsökt framförda av Västerviks manskör, samt ett inspirerande vårtal av Marcus Brännström.