Fiskars sexliv i ny avhandling

Ola Svensson från Västervik har i dagarna lagt fram sin doktorsavhandling, som i svensk översättning heter Sexuell selektion hos stubbar? bobyggande, spermiekonkurrens och faderskap.
Det är två av Sveriges vanligaste fiskar, sandstubben och lerstubben, som blivit föremål för Ola Svenssons intresse. Som fullvuxna är fiskarna cirka 5-10 centimeter långa, och brukar hålla till i strandkanter där de kan ses riva upp moln av sand när de flyr undan badgäster.
Det är egentligen inte stubbarna i sig som är intressanta, utan de mekanismer som styr fiskars fortplantning, förklarar Ola Svensson.
? Jag har alltid varit intresserad av fiskars beteende, hur de har uppstått och varför de finns, alltså den evolutionära delen. Stubbarna har använts som modell eftersom de är små och praktiska, och mekanismerna är enkla att studera, säger Ola Svensson.

Ola Svenssons avhandling vill belysa olika aspekter av det sexuella urvalet, nämligen fiskhanars förmåga att fortplanta sig och sprida gener till en ny generation. Faktorer som styr fortplantningen är fiskhanarnas förmåga att bygga bo, spermiekonkurrens och förmåga att ta hand om sin avkomma.
När stubbhanen vill bli pappa bygger han ett bo av musselskal som täcks med sand. Ju större sandhög desto populärare blir han hos honorna, som han uppvaktar flitigt. Om han blir godkänd lägger honan 2 000 ägg i boet, där hanen sedan vårdar äggen tills de kläcks.
Men det finns mindre stubbar, som har svårt att konkurrera med attraktiva boplatser för honorna. De så kallade sneakhanarna struntar helt sonika i att kurtisera honorna, och simmar i stället in i en annan hanes bo för att befrukta de ägg som finns där. Därmed uppstår så kallad spermiekonkurrens, något som forskare numera ser som en mycket stark drivkraft i evolutionen.
När det gäller boet har man tidigare trott att dess funktion mestadels har varit att skydda avkomman. Ola Svenssons studier visar dock att boet har fler funktioner, och också säger något om hanen.
? Mina undersökningar pekar på att boet har betydelse för vilken hane en hona väljer att para sig med. Boet som sådant är sexuellt selekterat, och det skyddar kanske till och med mot spermiekonkurrens.
? De manliga stubbarna använder boet för att försvara sin avkomma, men undersökningen visar även att en stor fin sandhög vittnar om en stor stark hanne, och att honan därmed väljer den för att det är bra för deras avkomma. Hanen kan utifrån situationen ändrade utseendet på boet.

Ola Svensson lade fram sin avhandling vid Stockholms universitet, och resultaten är publicerade i den ansedda tidskriften The journal of evolutionary biology. Han är numera bosatt i Hull, Storbritannien. Under de kommande tre åren ska han forska runt artbildning hos malawi-och victoriaciklider.