Det är något mystiskt och spännande med flaskpost. John Sköllermark, som går i sjätte klass, hade ända sedan han fått en uppgift i skolan gått och funderat på att skicka iväg flaskpost.
– Vi fick en text i hemläxa som vi skulle sammanfatta. Den handlade om en tjej som skickade flaskpost. Jag fastande för berättelsen och tyckte det lät coolt, säger John.
Familjen brukar åka ut till Horns udde för att spana på sälar med tubkikare och det var vid ett sådant tillfälle som John slängde ut sin flaska med ett meddelande.
– Jag hade skaffat en vattenfast tuschpenna och skrev mitt brev på ett vanligt A4. Jag skrev ganska kort och eftersom det var strax före jul så önskade jag god jul.
Det är viktigt att flaskan håller tätt under sina strapatser på havet så det var pappa Mikael som fick skruva åt korken rejält.
– Det stormade den där dagen för ett och ett halvt år sedan. Jag slängde ut flaskan och vinden tog tag i den. Den guppade i vågorna och vi spanade länge i tubkikaren.
John funderade mycket på flaskan under kvällen, men efterhand som tiden gick så glömde han bort den.
En dag, när det gått ungefär ett och ett halvt år, kom det ett brev med posten.
– När jag såg brevet tänkte jag att det är något konstigt med det här eftersom min adress var handskriven. Och när jag öppnade det blev jag jätteglad.
Flaskposten hade legat och skvalpat i vattenbrynet strax söder om Visby och upphittaren skrev att det var första gången någonsin som han hittat en flaska med ett brev i.
– Jag är född på Gotland, så det här var extra roligt, säger John.