Magnus Bengtsson, barn- och utbildningschef i Västerviks kommun har en svår ekvation att lösa.
Sedan millennieskiftet har kommunens befolkning minskat med nästan 1 000 personer. Och under de närmaste tio åren väntas befolkningen gå ner med ytterligare 900. Anledningen har länge varit känd: det föds allt färre barn, samtidigt som de äldsta blir fler. Och trots det glädjebesked som presenterades efter årsskiftet – att befolkningen för första gången på länge faktiskt ökat – kvarstår den dystra prognosen.
Nyligen antog kommunstyrelsen en befolkningsprognos för åren 2025 till 2035, som ska ligga till underlag för planering och övrig verksamhet i kommunkoncernen.
Där konstateras att de kommande tio åren kommer att innebära en hel del utmaningar. Att de äldre blir fler betyder att äldreomsorgen belastas och även kommer att behöva mer personal. Något som kommunen tvingas ta höjd för i sin budget.
För skolans del, däremot, kommer den kraftiga minskningen av antalet barn att kräva förändringar i skolstrukturen.
– Vi har ett system med barn- och elevpeng som är baserat på antalet elever. Så när antalet sjunker får vi minskade budgetramar. Om minskningen håller i sig så behöver vi nästa år att minska ramarna med 11,7 miljoner, och ännu mer de kommande åren, säger Magnus Bengtsson, barn- och utbildningschef.
Prognosen visar att det fram till 2035 väntas födas i snitt 295 barn per år, vilket är 20 färre per år än under föregående tioårsperiod.
Minskningen kommer till en början mest att påverka förskolans organisation. Där har justeringar redan gjorts, bland annat genom det nyligen tagna beslutet att lägga ner två förskolor i staden.
– De avvecklingarna kommer givetvis att vara till hjälp, men vi kommer att behöva ta fram ytterligare förslag för att kunna hantera de minskade ramarna, berättar Magnus Bengtsson.
Vad skulle det kunna vara?
– Vår avsikt är att försöka hitta sådant som minskar de fasta kostnaderna. Det vill vi göra för att så långt som möjligt värna personaltätheten i verksamheterna och på så sätt också kvaliteten i undervisningen. Samtidigt är de fasta kostnaderna svåra att förändra, då de bygger på hur många enheter vi har, med hyror och kostnader runtomkring.
En svår ekvation att lösa, kan tänkas?
– Ja, det är det. Vi har ju haft negativa volymjusteringar en tid nu. Förskolan hade ett stort omställningsarbete förra året eftersom antalet barn minskade. Och eftersom mycket redan är gjort för att minska kostnaderna så är det en utmaning att hitta nya sätt.
Inom tio år är antalet barn i grundskoleålder i kommunen 450 färre än i dag, visar prognosen. Något som gör att barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson inte utesluter framtida skolnedläggningar.
Blickar vi några år framåt i tiden kommer det minskade barnafödandet även att påverka grundskolan, och det ganska kraftigt. Enligt prognosen kommer antalet barn mellan sex och 15 år att minska med 450 individer fram till 2035 och då ligga på strax under 3 500 personer.
Exakt vad det innebär i detalj, är enligt Magnus Bengtsson för tidigt att svara på. Men han utesluter inte att ytterligare nedläggningar av skolor och förskolor kan bli aktuella någon gång i framtiden.
– Ur ett skolperspektiv så betyder det att vårt budgetutrymme kommer att sjunka framöver, i linje med att vi har färre barn i våra verksamheter. Och rimligen kommer vi då också att behöva minska på vår verksamhet. Det är ju den tråkiga följden av det här, säger han och fortsätter:
– Sen kan det ju hända att prognoserna förändras över tid. Siffrorna skulle kunna vända uppåt, men de skulle i sämsta fall också kunna vända ännu mera nedåt.