Fler svin men färre mjölkkor

Av de drygt 20 000 hektaren åkermark i Västerviks kommun användes förra året 10 800 hektar till slåtter och betesvall.

Dessutom användes 7500 hektar som betesmark på gårdarna i Tjust.
Att det går åt en hel del foder till djur i våra trakter är naturligt eftersom vi sedan gammalt har en relativt hög andel nötkreatur i Tjustbygden, ungefär dubbelt så många per gård i genomsnitt som i hela landet, enligt SCB:s statistik.

Den senaste statistiken är från 2003. Av den kan vi utläsa att Sveriges kotätaste kommun är Falköping, med i genomsnitt 46 nötkreatur per gård. I Västerviks kommun är siffran 43 nötkreatur per gård, och genomsnittet för hela Sverige är 23.

2003 fanns det något fler nötkreatur i kommunen än för 25 år sedan, trots stora strukturförändringar i jordbruket. Men det är mjölkkorna som minskat och köttdjuren som ökat, framför allt efter EU-inträdet. En liten ökning har dock skett efter 1999.
Fåraveln har minskat något. Svinaveln har däremot ökat medan hönsaveln har minskat drastiskt i vår kommun.

Fler svin men färre mjölkkor

Gårdarnas mark består av både skog, åker och betesmark. Djurhållningen styr användningen av en del av bondens mark.