Videon är inte längre tillgänglig
Det skramlar och bullrar i den lilla hissen som VT:s reporterteam klämt in sig i tillsammans med Egidijus Goubis. Vi är på väg upp i den jättelika, gula kran som dominerat vyn på Slottsholmen under hela sommaren. För varje meter hissen tar oss uppåt blir utsikten alltmer storslagen. För Egidijus Goubis är det här vardagsmat – han spenderar större delen av arbetsdagen här, drygt 50 meter över marken.
– Det är jättefint, jag ser Västervik perfekt. Jag ser också en massa folk som går omkring, och båtar. Ibland skickar jag bilder till mina kompisar härifrån, berättar han.
När hissen till slut stannar är det en bit kvar till toppen. Vi måste kliva över en liten plattform, och sedan klättra upp på stegar – varav några inte är monterade i själva kranen, utan bundits fast. Trots att undertecknad gärna klättrar på både tak och bergsklippor är det lite väl adrenalinframkallande att klänga på stegarna, en halvmeter från de stora, diagonala balkarna.
Hjärtat bultar, och det gäller att tränga bort tankar på vad som skulle kunna hända om man råkar slinta på någon av stegpinnarna...
Efter några minuter är vi uppe på platån där byggkranens arm sträcker sig ut över viken. Västervik är som ett levande vykort under oss, med ett myller av människor, bilar och glittrande vatten.
– Under vissa tider på dagen blänker solen i vatten så att det blir som en spegel. Man ser nästan ingenting, och det hjälper inte ens att ha solglasögon, säger Egidijus Goubis.
Och du är inte höjdrädd, förstås?
– Nej, nej. Men det kan vara svårt när det blåser mycket. Om det blåser 15 meter per sekund kan det vara jättesvårt att styra kranen. Då måste man ha foten på bromsen hela tiden, annars går det inte.
Egidijus Goubis uppgift är att med hjälp av kranen lyfta transportera tungt material, till exempel betongklossar och de former som betongväggarna gjuts med. Han gillar sitt jobb – särskilt soliga dagar som denna. Och visst tar han chansen att njuta av läget.
– Ibland struntar jag i att åka ner när det är fikarast, utan sitter här uppe och tar min smörgås, säger han och ler.