Föräldrar vill att sonen tvångsvårdas

De började tidigt. Problemen. Redan på dagis var Martin hyperaktiv och visade vissa våldsamma tendenser. De andra barnen var rädda för honom. I tolvårsåldern tog han sin första fylla och därefter gick det ordentligt utför. - Vi kunde inte stoppa det, tidigt förstod vi att något var fel, säger Martins mamma till VT. Alkoholen blev en avspark till kommande drogproblem och kriminalitet. Vid tolvårsåldern rekryterades Martin till kriminella grupperingar i huvudstaden. En snårig värld han än i dag inte lyckats ta sig ifrån. En bit in i tonåren fick föräldrarna, och Martin själv, svaret på en del av den problematik de ställt sig frågande till. - Han fick diagnosen ADHD vid 15 års ålder, vid det laget hade vi bytt skolor massor med gånger och bollats runt mellan olika vårdinrättningar, fortsätter mamman. - Vi hittade vapen hemma som han förvarat där, tårgas och basebollträ och sånt. Vi förstod att han var djupt nere i träsket och det har varit omöjligt för oss att få loss honom. När Martin var runt 16 år gammal flyttade han och familjen till Västervik. De behövde ytterligare ett miljöbyte, långt från storstaden. Men problemen fortsatte. Trots otaliga vändor inom den psykiatriska vården. - Vår sons sjukdomsbild är oerhört komplicerad och hans grava missbruksproblem försvårar läget avsevärt. I dag är Martin i 18-årsåldern och intagen för psykiatrisk vård i kommunen. Han lever fortfarande inom den kriminella världen och tampas ständigt med sitt missbruk. Hans föräldrar vill att kommunen ska verka för att han ska få tvångsvård på behandlingshem efter vistelsen inom psykiatrin. - Tvångsvård är det enda som kommer att hjälpa vår son. Vi har lång erfarenhet av kommunal öppenvård och det har aldrig fungerat, säger mamman. Ett stort problem, menar föräldrarna, är att öppenvården bygger på att den som får vård delvis själv ansvarar för att vården fungerar. I Västervik skulle sonen exempelvis vara tvungen att åka buss in till staden varje dag för att få sin vård med daglig medicinering.- Det är ingen idé att ens försöka, det skulle aldrig fungera, menar mamman. Föräldrarna säger att de har förståelse för att tvångsvård är ett mycket stort ingrepp, men som de ser det finns det inget annat alternativ. Enligt mamman säger Martin själv att han vill medverka till vård men att den måste vara under tvång med kontroller dygnet runt.- Det känns som att ingen lyssnar på oss. Vi tror inte att myndigheterna förstår hur allvarligt det här problemet är.
Fotnot: Martin heter egentligen något annat

Föräldrar vill att sonen tvångsvårdas

De vill få in sin son på tvångsvård så att han kan komma ifrån sitt kriminella liv och missbruk. Men tvångsvård är inget kommunen kan erbjuda familjen i dagsläget. - Det har gått så långt nu, folk förstår nog inte hur allvarliga problem vår son har, säger mamman.