– Nu undrar ju jag: Kommer du att läsa det här?, frågade Jessica Björk när hon överlämnade luntan med papper till barn- och utbildningsnämndens ordförande Andreas Billtorp (M).
– Det ska jag absolut göra, även om jag inte kan lova att jag kommer att kunna läsa precis allt, svarade han.
Namninsamlingen fick stor spridning i sociala medier under vintern och våren, inte minst efter att Jessica, som förälder till tre barn med särskilda behov, formulerat sina tankar och reflektioner i ett debattinlägg i Västerviks-Tidningen. Ett inlägg där hon riktade sig direkt till politikerna i Västerviks kommun.
På onsdagen var det alltså dags att lämna över uppropets namnunderskrifter till politikerna i BUN.
Nämndens ordförande Andreas Billtorp (M) mötte upp, liksom nämndens andre vice ordförande, Marcus Fridlund (S).
Tillsammans med namnunderskrifterna fanns, som komplement, även flera personliga vittnesmål från föräldrar som kämpar eller har kämpat för att deras barn ska få det stöd de behöver i skolan.
Vad har du för förhoppningar att det här uppropet och namnunderskrifterna kan leda till?
Frågan är ställd till Jessica strax innan det avtalade mötet med kommunpolitikerna.
– Att man ska inse att det inte är försvarbart att spara på barnen, att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart. För om de inte får det stöd de behöver när de är små kommer det att krävas ännu större insatser senare.
– Det är bättre att vi bygger en stark grund och jobbar förebyggande, i stället för att försöka laga när det är trasigt, säger hon och fortsätter:
– Jag har själv fått erfara hur bra det kan fungera i skolan. Ett av mina barn har fått fantastiskt fint stöd tack vare att han fått hjälp av en extra resurs. Det har stärkt hans självförtroende och har gjort att han utvecklats. Mina andra barn har inte givits samma förutsättningar.
Jessica Björk poängterar att alla blir drabbade när de barn som är i behov av extra stöd för att klara sin skolgång inte får den.
Andreas Billtorp:
– Jag förstår frustrationen när man upplever att ens barn inte får det stöd man känner behövs. Jag tror på att samnyttja våra resurser bättre i kommunen och även mellan kommunen och regionen, det vill säga utveckla samarbetet mellan skola, socialförvaltning och region. Just utvecklad samverkan tror jag kan vara en nyckel här, säger han.