"Föreningen tog emot oss med öppna armar"

Sara Ahmed och Vesna Tesanovic flydde från olika delar av världen. De kom slutligen till Gamleby och möttes av föreningen Hand i hand.

Lilla Sofia, Kristina och mammorna Vesna Tesanovic och Sara Ahmed togs emot av föreningen Hand i hand. Foto: Ellen Kindstrand

Lilla Sofia, Kristina och mammorna Vesna Tesanovic och Sara Ahmed togs emot av föreningen Hand i hand. Foto: Ellen Kindstrand

Foto: Ellen Kindstrand

Västervik2009-10-11 18:04
- Jag var tvungen att fly från mitt hemland för att överleva. Hand i hand tog emot mig med öppna armar, berättar Sara när VT träffar dem på tioårsfesten. Sara Ahmed flydde till Sverige 2002. Hon lämnade sitt hemland Somalia för att ta sig till släktingar i Sverige. Efter tillfälliga boenden kom hon till Gamleby 2004. Genom en kompis hade hon hört talas om den lilla orten och föreningen Hand i hand. - Första gången jag träffade föreningen var under en fest. De hade avskedsfest för en flykting som skulle flytta från orten. Jag sa till föreningen: om ni har fest när folk åker härifrån, vad gör ni då när någon ny kommer hit, berättar Sara med glimten i ögat. Svaret hon fick var att de ordnade fest då också. Och visst blev det så. Sara flyttade och föreningen tog emot henne med öppna armar. - De lärde mig prata svenska. Jag kunde förstå svenska innan, men inte säga ett enda ord. Jag kände att jag blev en del av det svenska samhället. I dag jobbar jag som hemspråkslärare, berättar hon och lyfter upp sin lilla dotter, Sofia, i knäet. Bredvid dem båda sitter Vesna Teanovic med dottern Kristina. Tesna kom till Sverige i mars 1993 och tillsammans med sina barn var hon en av de flyktingfamiljer som fick hjälp av Rädda Barnen och det som senare skulle bli Hand i hand. Hon flydde från kriget i Bosnien. - Sverige var det enda land som tog emot flyktingar från Bosnien då. Jag var livrädd. Visste inte vad som väntande. Men allt blev så fint, jag är lycklig här, säger hon. Hon berättar att Gamleby faktiskt påminner om den ort i Bosnien hon själv kommer från. En liten ort med trevliga och hjälpsamma människor. - Jag minns en gång, säger hon, tystnar och blir tårögd och fortsätter sedan: - Precis när jag kommit hit var min dotter sjuk. Hon grät högt och hostade ... på natten knackade det på dörren. Det var grannen och jag var säker på att grannen skulle skälla på mig, men det grannen ville var att bjuda på godis. Hon gav godiset till mitt äldre barn så hon kunde trösta sin lillasyster. Det var så otroligt fint gjort. Jag glömmer det aldrig.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om