- Tänk dig att staden är som ett träd. Det man ser ovan jord är bara en del, under marken finns ett stort rotsystem.
Så förklarar Joakim Krook, docent vid avdelningen för industriell miljöteknik på Linköpings Universitet, sitt forskningsområde - Urban Mining. Engelska för "gruvdrift i storstan".
Under många decennier var gasen stadens viktigaste energikälla. Under marken fanns ett gasnät som försåg fastigheterna med energi.
Så kom elektriciteten. Städerna fick ett likströmsnät under marken, som så småningom blev omodernt och ersattes med ett växelströmsnät.
Men vad hände med det gamla gasnätet? Och det gamla likströmsnätet?
- De fick ligga kvar under jorden. Det skulle kosta för mycket att ta upp dem, berättar Joakim Krook, som berättar att det med tiden börjat bli rätt trångt under jorden.
De senaste åren har ledningsnäten blivit allt mer intressanta. Enligt Krook finns det flera skäl. Ett är en global utveckling där man förutspår att vissa råvaror kommer att bli en bristvara. Då blir återvinning av de metaller som finns i ledningsnäten intressanta, till exempel koppar.
Det finns även en miljöaspekt: det kan finnas giftiga ämnen, som bly och pcb-oljor, i ledningsnäten.
Därför har projektet technospheric mining startat på Linköpings universitet. Bland intressenterna i projektet finns bland annat Norrköpings kommun och Tekniska verken i Linköping. Projektet är uppdelat i flera mindre delprojekt.
- En del är att uppskatta värdet i de metaller som finns under marken, och de tekniska och ekonomiska villkoren för att kunna ta upp metallerna, berättar Joakim Krook.
Det handlar inte bara om teknik. En utvinning av de gamla oanvända näten är även en juridisk fråga.
Ett annat delprojekt handlar om att testa olika tekniker för att få upp metallerna ur marken. Tre varianter testas:
Den första är helt enkelt att gräva upp kablarna.
Den andra, mer oprövade tekniken bygger på att kabeln kapas i båda ändarna och att metallkärnan sedan dras ut.
Den tredje och sista varianten kallas för horisontell borrning.
De två andra delprojekten fokuserar på det avfall som en stad producerar, man ska uppskatta förekomsten av metaller dels i deponier, och dels i den aska som blir av sopförbränning.
Hur ser det ut i Västervik? Tror du att vi sitter på en guldgruva?
- Nej, möjligen en koppargruva, men det är svårt att komma åt den. För att det ska bli lönsamt att utvinna metaller från ledningsnäten kommer man att få passa på när det ändå pågår grävningsarbeten.