Försörjningskrav ger bättre integration

Den som kommit till Sverige och vill att de anhöriga ska kunna komma efter, måste först hitta ett arbete och en bostad som familjen kan bo i. Det är rimliga krav att ställa. Arbetslinjen hör hemma i migrationspolitiken likväl som på alla andra områden. Det är svårt att förstå varför socialdemokraterna så bestämt säger nej till detta.Vi politiker måste ha som utgångspunkt att alla som bor i Sverige ska arbeta och försörja sig. Regeringen har redan stärkt arbetslinjen för nyanlända. Sysselsättningen i denna grupp har också ökat snabbare än bland svenskfödda. Reformarbetet fortsätter nu med ett försörjningskrav vid anhöriginvandring som ytterligare stärker arbetslinjen.Den oplanerade anhöriginvandringen innebär stora påfrestningar för dem som berörs. Särskilt barn drabbas hårt. Många nyanlända bosätter sig hos redan trångbodda släktingar, eller i värsta fall i tillfälliga lösningar som vandrarhem, campingplatser och missbrukarboenden. Trångboddheten får effekter som vi inte kan acceptera. Det är inte acceptabelt i 2000-talets Sverige att barn utsätts för psykisk stress och tvingas läsa sina läxor i trapphus på grund av trängseln inne i lägenheten. Många av de ungdomar som idag står med ofullständiga skolbetyg har växt upp i trångboddhet eller med osäkra boendeförhållanden. Risken för gängbildningar och kriminalitet är stor. Det är inte de förutsättningar som vi vill erbjuda dem som behöver en bra start i Sverige.En planerad anhöriginvandring har uppenbara fördelar. Nyanlända barn och vuxna kommer till innanförskap i stället för till utanförskap. Om det finns både ett ordnat boende och en säkrad inkomst i familjen stärks förutsättningar till en trygg uppväxt för barn. Barnen ges större möjligheter att klara av skolan och på lång sikt få ett bra liv i Sverige. Ett fåtal kommuner har länge tagit emot den största andelen av de asylsökande och deras familjer. Ett försörjningskrav bidrar till att komma tillrätta med problemen vi ser i dessa kommuner. Incitamenten att flytta till andra delar av landet där det finns bättre förutsättningar för arbete och bostäder blir större. Försörjningskravet är en del i ett framtida asylmottagande som bygger på arbetslinjen. Tillsammans med den översyn som pågår av hela mottagandet av asylsökande lägger det grunden för väsentligt mycket bättre förutsättningar för kommunerna.Problemen förknippade med den oplanerade invandringen har varit välkända under många år. Trots det gjorde den socialdemokratiska regeringen inget för att lösa dem. Nu säger socialdemokraterna nej till försörjningskravet. I stället har man förslagit en kommunarrest för invandrare. Det förslaget avvisas bestämt av både vänsterpartiet och miljöpartiet. Det är svårt att förstå hur de ska komma överens inför valet 2010. På kort tid har alliansregeringen tagit ett helhetsgrepp och anpassat migrationspolitiken efter verkligheten och högt ställda krav på rättssäkerhet. En del av verkligheten är att det redan finns någon form av försörjningskrav i alla EU-länder utom i Sverige. Sverige tar ett stort ansvar för asylsökande jämfört med många andra europeiska länder. Det ska vi fortsätta att göra, men då är det inte hållbart att de svenska reglerna för anhöriginvandring samtidigt avviker så kraftigt.

Försörjningskrav ger bättre integration

Precis som på andra områden hör arbetslinjen hemma i migrationspolitiken. Det skriver migrationsminister Tobias Billström (m) i dagens debattartikel.