Nästan två veckor efter den otäcka olyckan står det utbrända bilvraket kvar. Akko Karlsson är glad över att ingen skadades vid olyckan.
– Jag räknade till att jag varit först på plats 19 gånger, senast häromveckan när en vägtransportbil började brinna, berättar hon.
Akko Karlsson berättar om den där lördagskvällen för snart två veckor sedan, när hon landat i tv-soffan och hörde en rejäl smäll.
– Min första tanke var att "nu jäklar körde någon in i bergväggen". Det var lite av den kraften i smällen.
Från sin balkong med utsikt mot vägen såg hon hur uppskattningsvis 15 meter höga lågor slog upp.
– Jag kastade på mig jacka, reflexväst och pannlampa, tog med telefonen och ringde 112 när jag gav mig ut. Det är bara ett par hundra meter ut till vägen.
När Akko kom till platsen brann det fortfarande kraftigt. Eftersom ett var ett arbetsfordon var hon orolig över att det skulle finnas gasflaskor eller annat explosivt i bilen.
– Då är det ju direkt farligt att gå nära. Så jag började skrika samtidigt som jag pratade med 112, för jag ville ju höra var chauffören och eventuella passagerare var. Men ingen svarade.
Akko befarade att det fanns innebrända personer i bilen då dörrarna var stängda och hon inte såg någon i närheten.
– Jag kände mig så beklämd och hjälplös över att inte kunna göra något.
Men när hon pratade med 112 fick hon veta att någon redan hade ringt in om olyckan. Och brandkåren var på väg, så hon stannade kvar för att invänta dem. Och då, ur mörkret från motsatt körfält, kommer det en kille klivandes över vajerräcket. Och det visade sig att det var hans bil.
Nästan två veckor efter den otäcka olyckan står det utbrända bilvraket kvar vid vägkanten.
Akko ställde de kontrollfrågor som hon tidigare fått till sig att man som första person på plats kan ställa, för att underlätta för räddningstjänsten. Som om det fanns fler personer i bilen, om det fanns något explosivt i bilen, vilken typ av bränsle som bilen kördes på.
– Han berättade att han körde en dieselbil och hade varit ensam i bilen. Det hade bara smällt till i motorblocket och sedan hade det kommit öppna lågor. Så han greppade sin telefon och kastade sig ut, och då kom det precis en bil som han fick följa med. De åkte ett bra stycke bort och det var därför jag inte såg honom.
– Så jag ringde 112 igen och talade om att jag hittat killen som körde bilen, att han inte hade några skador, att bilen inte hade några gasflaskor och att inga fler färdats i bilen. Så då vände faktiskt polisen och vi kunde avstyra en onödig ambulansutryckning – vilket ju också kan rädda liv då de inte riskerar missa en annan livsavgörande transport.
Att bo så nära en stor väg, där många olyckor har inträffat, har gjort Akko Karlsson förberedd på akuta situationer. I bilen förvarar hon alltid saker som kan vara bra att ha vid en olycksplats. Som extra varningstrianglar, reflexvästar, brandfilt och brandsläckare. Hon har till och med skaffat en puck att sätta på biltaket, och som blinkar till varning för förbipasserande.
Genom åren har hon lärt sig mycket om hur man kan agera vid olyckor, både i kontakten med 112 och som första person på plats.
– Jag brukar skoja om att jag är en oavlönad deltidare.
En träplanka i Akko Karlssons hus har blivit gästbok för de människor hon hjälpt efter olyckor genom åren.
En del av de personer som hon hjälpt, har även fått landa i hennes hem efter olyckan.
– Jag hade ett par killar här som hade krockat med en älg en sommarnatt. De satt här och plockade glassplitter från ansiktet medan de väntade på kompisar som skulle komma och hämta dem, berättar hon och visar en bild på en träbalk som blivit en slags gästbok. "Gapa och svälj en älg. Tur att vi lever", lyder en av inskriptionerna.
I februari 2016 körde en lastbil körde rakt genom räcket på Skramstadbron i Gamleby. Akko Karlsson var först på plats även då.
Andra händelser som etsat sig fast i minnet är den otäcka olyckan vid Skramstadsbron för nio år sedan, när en långtradare körde genom räcket, hytten lossnade och landade på åkern nedanför.
– Det var helt surrealistiskt, jag var helt övertygad om att det inte skulle finnas något kvar av chauffören, men han klarade sig. Tack och lov har jag aldrig varit med om dödsfall vid de olyckor jag kommit till.
En annan händelse var när en präst kom och knackade på efter en olycka. Hans motor hade skurit och han var helt dränkt i olja. Även prästkragen var nedsmetad.
– Och då slängde jag ju ur mig den här fåniga kommentarer som bara kom över mig: "det ser ut som om du fått sista smörjelsen".
Har du själv varit med om någon olycka?
– Jag har faktiskt varit förskonad. Jag tror att jag har kört på tre vilt under alla dessa år som jag både bott här och legat mycket ute på vägarna. Man lär sig var stråken går och i de fall jag har kört på vilt har det varit på vägar där jag inte kört så mycket, säger Akko Karlsson.
Akko Karlsson bor nära E22 och har tvingats ringa 112 många gånger. Så sent som för några veckor sedan var hon först på plats när ett vägtransportfordon började brinna precis intill Akkos bostad.