Försvaret lockade med Jas och wienerbröd
Det svenska försvarets uppvisningsdag i Västervik lockade enligt arrangörerna nästan 20 000 besökare, varav många samlades vid tolvtiden på Skeppsbrokajen för att se dagens stora höjdpunkt-Jas 39 Gripen.
Mobil bagare. Över 3000 wienerbröd fick arméns fältbageri baka till besökare under Försvarets dag i Västervik. Fältbageriet skrotades i mitten av 1980-talet men har funnit en ny uppgift i arméns uppvisningsteam. I världens enda kvarvarande fältbageri är kapaciteten 400 kilo bröd per timme. Här finns stationer för degproduktion, jäsning och bakugn. Fyra lastbilar krävs för att transportera bageriet. I spetsen för sammanlagt fem bagare går Ingemar Jönsson.
Foto:
Det är ingen tvekan om att det svenska försvarets stolthet Jas Gripen var det stora dragplåstret under Försvarets dag, där bland annat Sjövärnskåren och marinens fartyg visade upp sig, Lottakårer bjöd på ärtsoppa och arméns bageri snurrade ihop wienerbröd på löpande band.
- Vi visste att det fanns ett stort intresse bland allmänheten, men detta slår alla rekord, säger en mycket nöjd projektledare Hans Luthander som uppskattar antalet besökare under lördagen till 15 000-
20 000.
- Vi har aldrig varit i Västervik tidigare och detta är ju sånt som folk inte får se ofta, och för oss är det viktigt att visa upp vår verksamhet, fortsatte han.
I ett mobilt informationscenter visar flygvapnet en reklamfilm som i fråga om dramatiska bilder och actionmusik inte står filmen Top Gun långt efter. Längst fram står imponerade tonårsgrabbar. De är ingen hemlighet att just den unga publiken var en viktig målgrupp för lördagens arrangemang.
- Förr behövdes 55 000 killar inom försvaret. Nu behöver vi 6 000-7000 killar - och tjejer - och vi behöver de bästa. Därför gör vi sådana här pr-grejer som Försvarets dag för att visa upp att vi finns och att få unga att söka värnplikt.
Det är främst hemvärnet som har problem att fylla platserna efter de äldre hemvärnsmän som nu slutar. Rekryteringen underlättas inte av att det nedbantade svenska försvarets insatser främst sker utomlands, och att uppfattningen att det saknas meningsfulla försvarsuppgifter i Sverige sprids bland unga, konstaterar Hans Luthander. Men det finns fortfarande en framtid inom försvaret, betonar han.
- Bara sedan juni månad har hemvärnet haft åtta skarpa insatser i Kalmar län. Det gäller exempelvis eftersök av försvunna personer och insatser efter stormen Gudrun. Det är ingen tvekan om att det hade gått mycket sämre utan hemvärnets hjälp. De räddade troligen flera liv. Vår främsta uppgift i dag är att utveckla vår samverkan med myndigheter. Inte minst visar den aktuella situationen i USA vikten av att myndigheter håller ihop.
Dagens andra stora dragplåster var möjligheten att gå ombord på Arholma, ett av sju svenska minjaktfartyg. Besättningens uppgift är att lokalisera, identifiera, dokumentera och oskadliggöra kvarvarande minor i svenska och utländska vatten.
-Vårt mål är att leta efter allt som finns på botten. Det kan även innefatta att hitta vrakspillror efter det Jasplan som störtade utanför kusten i Blekinge, men vi har även letat efter delar till den försvunna DC
3:an. Vi genomför även miljöoperationer vid svenska och utländska dumpningsplatser under 50-talet, då man inte tänkte i samma banor som nu ifråga om inlämning av exempelvis vapen, säger underhållsofficer Tomas Hedström.
Systematiska röjningar har skett efter utplacerade så kallade minlinjer längs med svenska kuster, Östersjön och området runt Finska viken. Fortfarande kan dock fragment finnas kvar efter de tusentals minor som placerades ut under 1900-talets två världskrig.
- Dessa minor är inte nödvändigtvis farliga för en fritidsbåt, men för en trålare eller en u-båt innebär de en risk.
Minjakten sker med hjälp av ett avancerat sonarsystem som sänder ut ljudvågor framför sig. Från fartygets stridsledningscentral övervakas bottenområdet. Upptäcks något intressant skickas en undervattensfarkost ner för identifiering av objektet. Därefter placeras en sprängladdning vid minan.
- Vid Sveriges kuster sprängs enstaka minor per år, men i Baltikum som vi samarbetar med sprängs mycket, säger Tomas Hedström.
Så jobbar vi med nyheter