â Om det framkommer kritik som visar att vi har rutiner som behöver Ă€ndras sĂ„ gör vi sjĂ€lvklart det, men vi har inte fĂ„tt nĂ„gra sĂ„dana indikationer sĂ„ vitt jag vet.
De anhöriga sÀger att de pÄtalat problemen, men att det sÀllan lett till förÀndring. Blomqvist menar att inlÀmnade synpunkter genomgÄr ett vÀl fungerande system.
â FĂ„r man inget gehör pĂ„ boendet kan man ringa socialchefen. Man kan lĂ€mna in en sĂ€rskild blankett, eller skriva pĂ„ ett vanligt papper och lĂ€mna till kommunhuset. Alla synpunkter diarieförs och en kopia skickas till ansvarig chef. Om nĂ„gon kunde kommit till skada görs en lex Sarah-anmĂ€lan, förklarar hon.
De anhöriga vi trÀffat berÀttar om olika typer av misskötsel. Vad ska rapporteras som en avvikelse?
â Allt man inte Ă€r nöjd med Ă€r tillrĂ€ckligt allvarligt för att rapporteras. Vi utför inga tvĂ„ngsĂ„tgĂ€rder, men om en boende vill fĂ„ sitt hĂ„r kammat och inte fĂ„r det Ă€r det definitivt tillrĂ€ckligt allvarligt.
De anhöriga upplever att kompetent och engagerad personal ofta slutar eller blir utbrÀnda. Hur gör man för att fÄ personalen att stanna?
â Vi har mĂ„nga skickliga medarbetare som arbetat mĂ„nga Ă„r hos oss, och vi vidareutbildar vikarierna och ger kompetensutveckling i olika omrĂ„den. GĂ€llande medarbetare som blivit utbrĂ€nda har vi de senaste Ă„ren arbetat hĂ„rt med att dels sĂ€kra arbetsmiljöer, dels har vĂ„r HR-avdelning tagit fram riktlinjer för rehabilitering, sĂ€ger Blomqvist.