- Elevtalsprognoserna brukar stämma ganska bra, så vi kommer nog inte att ha mer än 1 000-1 100 elever i kommunen 2014, säger Nirbrant.
Bara elevtappet betyder en 30-procentig minskning för det kommunala Västerviks Gymnasium.
Om sedan friskolorna får klartecken att starta, kan minskningen förstås bli betydligt större. Eller inte. Det beror på hur ungdomarna väljer.
Carl-Johan Nirbrant tycker att det låter lite orealistiskt att starta en friskola med 900 elever, som Hermods vill göra, i Västervik. Han hade trott mer på dem om de hade skrivit 200.
- Driver de en skola med 300 elever, om de har sagt att de ska ha 900? undrar han.
I april ska barn- och utbildningsnämnden komma med ett yttrande till Skolinspektionen om sin inställning till friskolornas ansökningar.
Nirbrant kommer bara att redovisa de siffror han har över antagningsstatistik och antal elever, och en bedömning av hur de planerade friskolorna kommer att påverka det kommunala skolväsendet: ekonomiskt, pedagogiskt och organisatoriskt.
Sedan får politikerna säga sitt.
- Men att säga ja är ju detsamma som att bygga en ny skola, och i så fall får man också vara beredd att lägga ner en befintlig. Om man inte skjuter till mer pengar.
Ska samhället driva skolor över huvud taget?
- Ja, jag tycker att utbildning är såpass viktig för samhället, och då ska samhället vara en garant för en god skola.
Nirbrant tror att det har varit nyttigt i många kommuner med det nytänk som har kommit med friskolorna.
Samtidigt ser han en risk att det nu blir flera gymnasieskolor som står med halvfulla klasser och sådana fasta kostnader som är svåra att påverka.
Han tror att det är elevtappet i storstäderna som har fått friskolorna att söka sig ut på landsbygden. Flera friskolebolag ägs av riskkapitalbolag. Många ingår i stora koncerner och söker tillstånd på en rad orter samtidigt.