Potatisen och jordgubbarna är redan skördade, och salladen har gått i blom
– Det är för att inte tillräckligt många har kommit hit för att plocka den, säger Zorka, som generöst erbjuder lottens frukter till vänner och bekanta som vill ha.
Hon och maken Mijo har stenkoll på det som för ett otränat öga ser ut som ett gytter av blommor, blad och slingrande växter. De visar vaxbönor och skärbönor, olika sallads- och tomatsorter, majs, sparris, gurkor, squash och pumpa. Och så sina hjärtebarn: valnöts- samt fikonträdet, som påminner dem om uppväxten i Kroatien.
– Vi är här hela dagarna. Folk som går förbi är förvånade över hur mycket vi sitter ner, men vi går ut i landen och ordnar med det som behövs, säger Zorka.
Främst är det ätbara saker som odlas, och paret är nästintill självförsörjande när det gäller grönsaker, frukt och bär.
Men lite blomsterprakt finns också. Gladiolus och dahlior till exempel. Och Mijos stolthet – de jättelika solrosorna.
– Titta, vad stor den är! säger han och ställer sig intill en nyss utblommad solros för att visa att dess mitt är större än hans huvud.
När VT skrev om paret Majic och deras entusiasm för koloniodling i maj hade fröna nyss satts i jorden och bara några små skott var synliga. Tre månader senare är det som att komma till en annan värld.
– Jag sa då att det här var paradiset. Men nu är det verkligen ett paradis, eller hur? säger Mijo.
Fotnot: Undrar ni över Zorkas förnamn så är det just så hon heter. I förra reportaget råkade vi oavsiktligt döpa om henne till Mirka – en kombination av hennes och maken Mios namn.