Fullmäktiges förändrade roll har påverkat kommundemokratin

Efterklokhet förblir en exakt vetenskap. Beträffande kommunens ekonomi gör Christer Selö ännu ett försök att utnyttja den sämre konjunkturen för politiska poäng. Han söker ge sken av misskötsel från majoritetens sida och eget ansvarstagande. Verkligheten är ju att majoriteten redan från början av vår första mandatperiod arbetat med sparsamhet. Vi har, ofta under socialdemokratisk kritik, hela tiden arbetat med att "göra pengarna dryga". Även under de goda åren har vi drivit detta impopulära arbete, för vi vet att ekonomin i Sverige går upp och ner. Tillfrågad om hur det egna partiet genom besparingar sökt samla i ladorna så hänvisar Christer Selö till förslag i fullmäktige i november 2008. Ursäkta, men det var efter att konjunkturen dök på allvar i september. I min del av kommunen försöker vi samla i ladorna innan påfrestningarna står för dörren. Frågan kvarstår, genom vilka besparingsförslag åren 2002-2007 har du och ditt parti tagit ansvar och lagt en god grund för kommunens ekonomi inför de stundande dyrtiderna?Kostverksamheten är mer sammansatt än den först verkar. Bakgrunden är beslut i kommunfullmäktige om en samordnad central kostorganisation 1992 som, via försöksverksamhet, ledde till fastställande 2001. Genom modellen beställare/utförare är kommunen, via olika enheter, både köpare och säljare. Kostverksamheten är därför en övergripande fråga som berör många fler enheter än endast socialnämnden. Därför finns inom kommunen olika syn på vad som är bästa lösningen. Hänsyn måste även tas till de externa kunder som tillkommit sedan beslutet. Genom övertagandet av landstingets kök vid Gertrudsvik levereras mat till sjukhuset, och leveranser till kriminalvården har tillkommit och utgått. Vi såg ovan att det tog nästan nio år att helt införa en ny kostorganisation. Ändå ifrågasätts modellen nu, efter endast åtta år. Det blir då särskilt viktigt att en eventuell förändring baseras på ett verkligt gediget underlag. Det är det Christer Selö med rätta efterlyser. Och det kommer han att få. Utredning pågår, men den måste få ta sin tid. Kommunen har inte råd att cirka vart tionde år bygga upp och avveckla centrala respektive lokala kök. Fullmäktiges förändrade roll har påverkat den kommunala demokratin. Jag håller med om att det finns brister i den kommunala demokratin, men vidhåller min åsikt att detta har väldigt lite att göra med Västervik och att det är nuvarande majoritet som styr. Samma klagomål över bristande inflytande har i åratal hörts från kommunalpolitiker i hela landet, oberoende av partifärg. För min del tror jag att lösningen till en vitalare demokrati på det kommunala planet, finns i större frihet i beslutens innehåll och färre ärenden. Vägen dit går sannolikt genom att låta en mindre del av kommunens verksamhet vara detaljreglerad av staten - tillåt olikheter mellan kommuner. En mindre offentlig sektor generellt där medborgarna behåller mer pengar och själva fattar fler beslut om hur de används. Slutligen kan sannolikt även mindre kommuner bidra, genom att ge medborgarna bättre förstahandskunskap om de kommunala frågorna.