Gärna ekomat men rätt prislapp viktigast

Om fyra år vill regeringen att 25 procent av alla livsmedel som konsumeras i offentlig sektor ska vara ekologiska. Västerviks kommun har lång väg att gå. Bara en procent av de livsmedel som köps in är ekologiskt producerade, visar en enkät från organisationen Miljöresurs Linné.

I landets kommuner utgör ekologiskt producerade livsmedel i genomsnitt 4,2 procent av konsumtionen, visar en kartläggning från föreningen Ekocentrum som presenterades förra veckan. Skillnaderna mellan landets kommuner är stora och i många kommuner är över tio procent av maten som serveras ekologisk.
Anledningen till att Västervik ligger så långt efter är att det inte finns några politiska beslut om att öka andelen ekologiskt menar kommunens kostchef Gunilla Ekfeldt.
- Vi har inte alls haft den profilen, vi upphandlar en del ekologiskt idag men om andelen ska öka krävs politiska beslut, säger Gunilla Ekfeldt.

Västerviks kommun arbetar sedan 2001 efter en miljöstrategi. Där står att maten i skolor, förskolor och på äldreboenden bör vara ekologisk. Men några nivåer preciseras inte och någon särskild policy för ekologiska livsmedel finns inte.
Nyligen gick Västerviks kommun med i Miljöresurs Linné. Organisationen informerar och handleder kommuner i syfte att skapa ett engagemang för ökad ekologisk konsumtion. Förra veckan besökte Miljöresurs Linné Västervik för att hålla en föreläsning om ekomat. På föreläsningen diskuterades bland annat 25-procentmålet.
- Det var tre av tjugofem som trodde att Västervik har en realistisk möjlighet att nå målen, säger Stefan Linnér som var på plats.

Stefan Linnér är miljöansvarig på Kvännarensskola i Västervik. Tillsammans med fyra andra miljöansvariga ingår Stefan Linnér i ett miljölag som arbetar för en större satsning på ekologisk mat i kommunens verksamheter. Stefan Linnér menar att Västerviks möjligheter att nå ekomålen hänger på hur kommunen kommer att arbeta med frågan.
- Att kommunen har valt att gå med i Miljöresurs Linné visar att det finns en vilja och att det går åt rätt håll, säger Stefan Linnér.
Prisjämförelser från Konsumentverket visar att ekologisk mat i allmänhet är dyrare än icke ekologisk. Gunilla Ekfeldt berättar att kommunen alltid frågar efter ekologiskt när livsmedel köps in, men att det i slutändan ändå blir priset som avgör.
- Om det finns en prisskillnad väljer vi alltid det billigaste, ska vi kunna göra annorlunda behövs mer resurser om maten ska hålla samma kvalité, säger Gunilla Ekfeldt.

Att satsa på en ökad mängd ekologiskt kostar alltså pengar, åtminstone till en början. Eftersom de höga priserna delvis beror på att den ekologiska produktionen än så länge är småskalig. I regeringsmålen finns också nivåer för ökad produktion och när volymerna ökar väntas priserna sjunka. Producenterna är dock beroende av större efterfrågan och regeringens avsikt är att trycket på kommunerna ska leda till det.
- Produktion och konsumtion kan inte vänta ut varandra, utan alla måste hjälpas åt för att komma förbi det tveksamma startögonblicket, säger Stefan Linnér på Kvännarens skola.

Gärna ekomat men rätt prislapp viktigast

Prislappen är avgörande när Västerviks kommun köper in mat. Jämfört med andra svenska kommuner är andelen ekologiska livsmedel låg. Men mål från regeringen gör att kommunen nu måste ändra inriktning.