Ge dig ut på fjärilsskådning i sommar

Sommaren är som gjord för fjärilsskådning. Då kläcks en ny generation färggranna fjärilar. En del arter övervintrar i Sverige, andra flyttar precis som fåglarna.

Nässelfjärilen är vid sidan av citronfjärilen troligen Sveriges vanligaste fjäril. Den kan dock förväxlas med körsbärsfuksen.Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Nässelfjärilen är vid sidan av citronfjärilen troligen Sveriges vanligaste fjäril. Den kan dock förväxlas med körsbärsfuksen.Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Foto:

Västervik2008-06-20 00:30
Nässelfjäril, påfågelöga och citronfjäril tillhör de mest rapporterade vårtecknen i dagstidningarna. Dessa tre arter övervintrar som vuxna och brukar vara ute och flyga redan under de första varma och soliga vårdagarna. De övervintrade fjärilarna gör ofta ett blekt och lite luggslitet intryck, men är förutsättningen för den nya generation fjärilar som ska komma till världen längre fram på sommaren.Det är framför allt högsommaren som är fjärilarnas tid. Då har i regel en ny generation kläckts ur sina puppor och ger sig ut på parningsflykt i omgivningarna. Den nya generationen har klarare, mer mättade färger och gör mer rättvisa åt sitt vackra släkte. Särskilt vackra färgkombinationer har till exempel pärlemorfjäril, amiral, sorgmantel och körsbärsfuks, för att inte tala om den stora, gula och svarta makaonfjärilen. Tyvärr är det inte många människor förunnat att se denna snabbflygare som framför allt håller till vid havsstränder, sjöar och längs åar och vattendrag. Samma sak gäller den stora, vita apollofjärilen som har blivit allt mer sällsynt i vårt land.Fjärilarnas värld är långtifrån kartlagd. Ett av mysterierna är de fjärilar som flyttar, på samma sätt som fåglarna. En av de flyttande arterna är den vackert tecknade amiralen. Den drar till sjöss på hösten för att ta sig över Östersjön och vidare till Sydeuropa. Det är en resa med livet som insats. Höststormar, fåglar och Alperna gör att chansen att överleva är mikroskopisk. Ändå dyker det upp amiraler i Sverige nästa vår. De brukar komma i maj och ger upphov till en ny generation nykläckta amiraler tidigt på hösten. En teori som lanserats på senare tid är att amiralerna inte alls flyttar så långt utan övervintrar i Sverige.En annan flyttande fjäril är tistelfjärilen. Den är i dag världens mest spridda art och saknas bara i Sydamerika. Tistelfjärilen föds i Nordafrika och flyttar på försommaren norrut i stora skaror över Europa. Det finns exempel på tistelfjärilar som lyckats ta sig ända till Sibirien och Norra Ishavet.Det nordiska klimatet är för tufft för de flesta fjärilar. Men några välkända övervintrare är påfågelöga, nässelfjäril och citronfjäril. De fjärilar som kläcks i år övervintrar i bodar, källare, uthus, på vindar och i andra skyddade skrymslen. Dödligheten är dock hög bland de fjärilar som inte lyckats hitta en tillräckligt bra plats för övervintringen. Fåglarna tar också en hård tribut av fjärilarna. Man kan ibland se sådana sargade exemplar som blivit "klippta" i vingarna av en vass fågelnäbb. Därför har exempelvis påfågelögat en färgteckning som med ett stirrande "öga" ska avskräcka den hungrige.
Populära dagfjärilar
I Sverige finns omkring 2 700 arter fjärilar. För de flesta människor är det dagfjärilarna som man kallar fjärilar. Men dagfjärilarna är bara fem procent av alla fjärilar. I Sverige har 121 arter dagfjärilar påträffats. Välkända och folkkära arter som nässelfjäril, påfågelöga och citronfjäril. Största gruppen fjärilar är nattfjärilarna. Dit hör bland andra nattflyn, spinnare, svärmare, mott och malar. Fjärilarna vill ha en särskild värdväxt där de lägger sina ägg. Citronfjärilen har brakved som värdväxt medan nässelfjärilens värd avslöjas direkt av namnet. Även påfågelögat använder brännnässlan som värdväxt.Fjärilarna har urgammal hemortsrätt på jordklotet. De äldsta kända fossilen är 200 miljoner år gamla. Ännu en gång visar det sig således att människan är en nykomling i sammanhanget. (TT Spektra)Källa: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. ArtDatabanken.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om