Och det tack vare slÀktforskaren Anders Johansson i VÀstervik.
Vi sitter hemma hos Gitte i Björnsholm. Anders lÀgger upp sin mobiltelefon pÄ bordet, slÄr ett nummer och sÀtter pÄ högtalarfunktionen.
Snart svarar en glad röst i andra Ànden. Det Àr Ing-Marie Söderström, i Kalmar. Anders har redan varit i kontakt med henne och hon vÀntar vÄrt samtal.
Hulda Carolina Andersdotter som fick psalmboken i konfirmationsgÄva 1873 var Ingmaries mormors mor.
Och Ing-Marie uttrycker precis samma kÀnsla som Gitte nyss gjorde:
â Jag Ă€r alldeles pirrig hela jag, utbrister hon och fortsĂ€tter:
â Det hĂ€r har satt igĂ„ng en hel karusell. I gĂ„r bjöd jag hem en kusin som slĂ€ktforskar och vi har hittat Huldas grav i Södra Vi.
Ing-Marie berÀttar att hon stod sin mormor vÀldigt nÀra och att det kÀnns speciellt att snart fÄ i sin hand en bok som tillhört hennes, Ingmaries mormors, mamma.
Innan vi avslutar samtalet kommer Gitte och Ing-Marie överens om en dag att ses.
â Det kĂ€nns sĂ„ bra att boken kommer till nĂ„gon som vill ha den, att den inte bara kastas, sĂ€ger Gitte.
Anders Johansson berÀttar att han inte kunde lÄta bli att börja luska nÀr han lÀste artikeln i VT med Gittes efterlysning.
â NĂ€r det finns ett namn och ett datum blir man nyfiken och vill lösa "fallet", sĂ€ger han.
â Och det Ă€r roligt att kunna hjĂ€lpa till. Nu kommer Ingmarie att fĂ„ psalmboken nĂ€stan 150 Ă„r sedan Hulda Carolina höll den i sin hand första gĂ„ngen.