Görans jobb inget för den mörkrädde

Mörkret sänker sig över stan och de flesta skyndar hemåt efter arbetsdagens slut. Men inte Göran Andersson. För honom ska arbetspasset just börja. Han kommer inte att vara hemma igen förrän tidigt morgonen därpå...

Flera gånger under natten har Göran kontakt med personalen i Oskarshamn, Vimmerby, Hultsfred och Valdemarsvik.

Flera gånger under natten har Göran kontakt med personalen i Oskarshamn, Vimmerby, Hultsfred och Valdemarsvik.

Foto: Ellen Kindstrand

Västervik2010-02-27 00:00
Göran Andersson har jobbat på bevaknings- och säkerhetsföretaget Securitas i Västervik i 22 år. Han är bra på att prata, och menar att "munnen är det bästa vapnet". Andra slags vapen har han inte mycket till övers för.

1200

Göran vaknar och kliver upp. Han dricker kaffe, äter några mackor och går sedan ut med 5-åriga schäfern Daisy.

1715

Göran gör sig redo inför nattens arbete. Det är ett 12 timmar långt pass han har framför sig.

Göran och hustrun Ingela äter middag tillsammans. - Jag tar aldrig matsäck med mig och därför är det viktigt att jag har ätit ordentligt innan jag kommer till jobbet. Göran säger adjö till familjen. Schäfern Daisy får ibland (även om det inte blir särskilt ofta nuförtiden) göra honom sällskap men inte i dag. Det är hon lite missnöjd med.

1800

Göran anländer till Securitas kontor på Folkparksvägen i Västervik. Under sitt pass har han ansvar för företagets verksamhet i Oskarshamn, Hultsfred, Vimmerby och Valdemarsviks kommuner och kommer under natten att ha regelbunden telefonkontakt med de väktare som arbetar där. Om det skulle hända något stort på någon av dessa orter måste personal från Västervik vara beredd att bistå med hjälp.

Passet börjar med en överlämning. Göran och dagpersonalen pratar om vad som hänt under dagen.

1840

Innan det är dags att "rulla" ut på allehanda uppdrag kollar Göran igenom bilen för att försäkra sig om att allt han kan behöva finns där, skyddsvästen, "knivhandskarna" (med tjockt foder), ficklampan, batongen och så vidare. Han försäkrar sig också om att billarmet funkar.

Sedan är det dags att ge sig ut till kunderna. Butiker och mackar ska låsas.

2230

Totalt jobbar fyra väktare i Västerviks kommun under natten. Alla jobbar var och en för sig. Men nu är det fikadags och alla samlas i fikarummet.

- Det är en viktig stund eftersom vi är ensamma när vi arbetar. Göran tar en kopp kaffe och en frukt. Någon mat vill han inte äta. - Jag kan bli lite seg och trött av att äta så sent på dygnet, säger han. Men om det skulle bjudas något gott tilltugg till kaffet är han inte den som är den ...

2300

Väktarna försvinner iväg åt olika håll. Några har uppdrag ute på landet. Men Göran är kvar i stan. Han gör flera lås- och stängningsjobb och kör områdesbevakning, bland annat i industriområdena - ett jobb som inte lämpar sig för den som är mörkrädd.

- Det har faktiskt hänt att vi haft unga vikarier från Stockholmsområdet som vi fått hämta vid någon industribyggnad eftersom de blivit skrämda av mörkret och ödsligheten. Man kan ju tycka att erfarenheterna från väktarjobbet i Stockholm skulle gjort dem tuffa - men man är helt enkelt rädd för olika saker, konstaterar Göran. Radion är på för jämnan i Görans bil. Den fungerar som sällskap och motverkar trötthet. Vilka program han lyssnar på varierar. - Det har egentligen ingen betydelse vad jag lyssnar på. Det kan vara ett program på finska, det funkar det med. Två larm kommer tätt i följd. En lastbilschaufför påväg med gods till Lucerna hittar inte och ber Göran lotsa honom rätt. En annan bilist har fått bensinstopp och Göran förser honom med lite bensin så att han kan ta sig hem. Sådana uppgifter ingår naturligtvis inte i arbetsbeskrivningen. - Nej, det gör man för att vara schysst, om man har tid. - När man är uniformsklädd är det många som tror att man har i uppgift att hjälpa till med allt mellan himmel och jord. Flera gånger under natten ringer Göran och snackar en stund med väktarna i Oskarshamn, Vimmerby och Valdemarsik för att kolla att allt flyter på som det ska där.

0315

Hela personalstyrkan i Västervik kommer tillbaka till kontoret. Man fikar och pratar igenom vad som har hänt. Det är mycket viktigt att träffas och prata om saker man är med om, betonar Göran.

0345

Göran besöker Stadshotellet för att kolla att allt är i sin ordning där. Sedan fortsätter han med områdesbevakning på olika håll i stan. Så småningom är det dags för öppning av affärerna. Göran ringer runt en sista gång till väktarna i Vimmerby, Hultsfred, Oskarshamn och Valdemarsvik. Han återvänder till kontoret för att göra en avrapportering till platschefen på telefonsvararen. Sedan väntar en stunds kontorsarbete, det rör sig bland annat om att skriva en rapport till dagpersonalen om natten som gått.

0630

Göran åker hem till villan i Gamleby för några timmars sömn. Men först läser han tidningen.

Göran Andersson:
Ålder: 59 år Bor: Gamleby Uppväxt: Samhället Julita, utanför Eskilstuna. Bakgrund: Är maskiningenjör i botten och arbetade på Volvo i Eskilstuna under en period. Har även arbetat som snickare. Arbetet på Securitas i Västervik har han haft i 22 år. Familj: Hustrun Ingela samt tre vuxna söner, Andreas, Einar och Jörgen Intressen: Gillar att snickra och hjälpa kompisarna med göromål i hemmet. Fixar gärna med sommarstugan i Flen. Det bästa med mitt jobb: Friheten. Man har eget ansvar och fattar beslut själv. Det svåraste med mitt jobb: Vid de tillfällen när det kör i hop sig kan man känna sig otillräcklig. Det händer att vi får in fyra-fem larm nästan samtidigt. Kommunen är ju ganska stor till ytan och om något händer i södra kommundelen samtidigt som vi får ett larm från norra, så kan det kännas väldigt stressigt. Ett speciellt jobbminne: - Vi blev inbjudna att fira tolvslaget en nyårsnatt med de hemlösa på en offentlig toalett i stan. Väktarna firade med pomac och vi såg på fyrverkerierna tillsammans.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om