Mark- och miljödomstolen ansåg inte att de två båthallarna utgjorde någon betydande olägenhet för grannarna, men de håller inte med.
De vill i första hand att ärendet skickas tillbaka till miljö- och byggnadsnämnden för ny handläggning, i andra hand att båthallarna rivs, i tredje hand att den äldsta av dem rivs och i fjärde hand att de målas om i grönt.
Något som grannarna vill få prövat är hur domstolen ser på den privata äganderätten och skyddet för den.
- Vi ska inte behöva tåla den gigantiska byggnationen, en byggnation som kan komma att utökas av en tillbyggnad mellan de båda aktuella båthallarna, skriver de.
Om hallarna byggs samman skulle grannarna få en 122 meter lång och tio meter hög vägg mot sin fastighet.
Vidare skriver de att deras fastighet utnyttjas av sex familjer, medan antalet anställda på båtvarvet "är av mycket begränsad omfattning".
De anser att Västerviks kommun allvarligt bör överväga om inte båtvarvet borde erbjudas plats för båtuppläggning på annat håll i kommunen.
- Att tillåta ett mindre båtvarv att expandera mitt i annan bebyggelse på sätt som planeras är orimligt.
Avslutnings skriver de att de utgår ifrån att mark- och miljööverdomstolen är väl insatt i den praxis som gäller i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, angående skyddet för den privata äganderätten.