- I den avfallsplan som antogs av Västerviks kommunfullmäktige i september 2009 fastslås att matavfallet är en resurs som ska användas för produktion av biogas , säger Sofia Ahl, miljöinformatör på Västervik Miljö & Energi.
Det handlar om livsmedelsavfall från hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin som av olika skäl inte konsumerats.
- Snart får Västerviksborna ett nytt kärl för matrester. Vi har nu en förstudie på gång där vi även ska välja ut ett projektområde. Vår tanke är att försöka starta med kommunala verksamheter, bland annat skolmatsalar men även en hel del hushåll i form av flerbostadshus och villor kommer att finnas med i förstudien.
- Vårt mål är att vid slutet av 2014 samlar in 50 procent av allt matavfall, säger Sofia Ahl.
Om Västerviks matavfall inte sorteras ut och tas om hand går en viktig resurs till spillo. Matavfallet fortsätter då att gå till förbränning och viktiga resurser/produkter såsom biogas och biogödsel går förlorade.
Riksdagens miljödelmål var att 35 procent av allt matavfall skulle återvinnas vid slutet av 2010. I stället stannade siffran på drygt 20 procent vid det gångna årsskiftet.
Ett 60-tal kommuner har planer på att börja med insamling av matavfall, men har hittills avstått på grund av kostnadsskäl.
I till exempel stora skolmatsalar i Västervik kastas matresterna i stora plastsäckar. För att få användas till djurfoder får matresterna inte innehålla kött.
- Bara vegetabilisk föda får gå till djurfoder. Kött måste i dag slängas på grund av salmonellarisken, säger kommunens kostchef Gunilla Ekfeldt.
Den dag matavfall i Västervik går till biogasproduktion kan givetvis även kött kastas och bli till biogas.
Exakt var matresterna ska rötas till biogas är ännu inte bestämt. Klart är dock att det blir i Västervik. Behandling av matavfall på annan ort skulle bidra till ökade transporter och därmed en sämre miljö.