Han berättade om Bjärkakvarnens historia

I lördags inbjöd hembygdsföreningen i Blackstad till en visning av kvarnen i Bjärka. Den direkta anledningen var att kvarnen i år firar 150 år. Den som på ett mycket intressant och fängslande sätt berättade om kvarnen och dess historia var Lasse Pettersson, den siste äkta Bjärkakvarnarn, som han kallade sig.

Lasse Pettersson berättade Bjärka kvarns 150-åriga historia för intresserade hembygdsvänner

Lasse Pettersson berättade Bjärka kvarns 150-åriga historia för intresserade hembygdsvänner

Foto: Lena Pettersson

Västervik2008-09-08 00:07
Hans farmors far och mor arrenderade kvarnen 1872 och hans släktingar har sedan varit mjölnare i Bjärka till den förste maj 1967. Då var Lars den siste i släkten som drev kvarnen.Mycket dramatik har utspelats runt kvarnen under åren och dess historia speglar också olika företeelser i tiden. Bankens betydelse när köp skulle genomföras framgår av att när Lasses förfäder övergick från att arrendera kvarnen till att bli dess ägare 1904 betaldes 2 000 kronor kontant, resterande 10 000 kronor blev Blackstad sparbanks inteckningar nummer två och nio. Köpesumman var relativt hög, vilket berodde på att till kvarnen hörde en dämmrätt, något som förr ansågs särskilt värdefullt. Att det var viktigt att ha flera inkomstkällor för att klara de ofta stora familjernas försörjning visas av att det i kvarnen också funnits snickeri för tillverkning av främst kistor och att det under många år bedrevs affär i kvarnhuset. Det mesta fanns att handla, från fina tyger, till Portlandcement direktimporterad från England. Bykhuset vid sidan av kvarnen gav också en del inkomster när det användes av byns kvinnor. Man hade också ett par kor. Deras beteshage går ännu i dag under namnet "Möllarelycka." En lite mer udda inkomstkälla var nog den bokförsäljning som Lasses farfar brukade ägna sig åt.- Han tog hem böcker från olika förlag. Lådorna kom med tåget till stationen i Ankarsrum och auktionerades sedan ut vid skolan i Blackstad. En händelse fullt i klass med våra tiders bokrea. Bland dramatiska händelser som inträffat vid kvarnen berättade Lasse om den gången när bönderna i i Dövstad gjort en dikesrensning och lät stora massor jord följa med vattnet ner mot kvarnen. - Hela kvarndammen brast och det krävdes mycket arbete för att återställa den. Som tur var hade de ungdomar som tänkt bada i kvarndammen i tid hunnit uppmärksamma att vattnet var smutsigt, annars hade säkert flera liv gått till spillo. - Den värsta katastrofen var nog ändå spanska sjukan. På en och samma dag tog den tre liv här i byn. Min farfar var en av dem. Han efterlämnade hustru, nio barn och två äldre släktingar som bodde hos dem. Det var före pensionernas och barnbidragens tid så för att klara uppehället fick man sälja en liten gård som tidigare varit i familjens ägo.På den tekniska sidan speglar också kvarnen en tid av snabb utveckling. Från att det enbart var vattnet som gav kraft till de sista årens moderna eldrift. Under en tid användes en råoljemotor för att ge extra kraft. Den hade den fördelen att den kunde flyttas runt och användas för att driva små sågbänkar runt om på gårdarna, ytterligare en inkomstkälla för mjölnaren. Någon kvarnverksamhet tror inte Lasse att det kommer att bli i Bjärka mer men han var noga med att poängtera att det är han som har dämmrätten och därmed möjlighet att utnyttja vattnets kraft för " levande och kommande generationer", som det uttrycks i ett gammalt domstolsdokument .
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om