Han kan få Stora journalistpriset

För andra gången är Västerviksbördige Martin Fredriksson nominerad till Stora journalistpriset. Den här gången har han nominerats för sitt arbete med nyhetsroboten Robotea.

Nominerade. När de nomierade till Stora journalistpriset presenterades häromdagen fanns Västerviksbördige Martin Fredriksson med i skaran. Han är femte person från vänster i den översta raden.

Nominerade. När de nomierade till Stora journalistpriset presenterades häromdagen fanns Västerviksbördige Martin Fredriksson med i skaran. Han är femte person från vänster i den översta raden.

Foto: Magnus Bergström

Västervik2017-11-09 21:30

"Person i Västervik nekas prövningstillstånd i Högsta domstolen."

Så löd meddelandet från nyhetsbyrån Siren till VT häromdagen. Via nätet kunde VT:s reporter snabbt ladda ner domen, och det visade sig röra tvisten mellan Västervik Resort och hyresgästen Fishing Camps of Sweden. Tvisten har pågått länge, och turerna har varit många.

För att få en bättre bakgrund utnyttjade VT Sirens arkiv där vi kunde få fram tidigare domar i tvisten. Det hjälpte oss att ge en mer komplett bild av den infekterade striden.

Bakom Sirens olika tjänster finns bland andra Västerviksbördige Martin Fredriksson, som är CTO, på svenska "teknisk chef". Han hör till fem Sirenanställda som nominerats i kategorin Årets förnyare för sitt arbete med nyhetsroboten Robotea.

– Robotea är samlingsnamnet på flera tjänster som automatiserar inhämtande, sortering och nyhetsvärdering av dokument från svenska myndigheter, berättar Fredriksson.

Robotea begär ut offentliga handlingar från svenska myndigheter, och trålar igenom innehållet. Många handlingar är av rutinslag, och knappast intressant för några nyhetsredaktioner. Programvaran är programmerad att upptäcka saker som avviker från det normala. Det kan vara en dom där påföljden är förhållandevis hög, eller ett intressant namn – kanske en tung makthavare.

En sortering görs. VT får till exempel bara tips där dokumentet har en Västerviksanknytning.

Robotea kan även skriva standardiserade texter utifrån innehållet i handlingarna.

Betyder det att vi kommer att få se nerdragningar på svenska redaktioner på grund av nyhetsrobotarna?

– Jag tror inte läsarna kommer att acceptera texter helt skrivna av robotar. Det är raka texter som berättar när, var och hur. Man vill ha texter med mer känsla. På redaktionen kan man kan komplettera texterna genom att intervjua de som är berörda, och besvara frågan "varför", svarar Martin Fredriksson.

Det är inte första gången som Martin Fredriksson nominerats till Stora journalistpriset. 2013 ingick han i den grupp personer som låg bakom tidningen Expressens avslöjande av personer som anonymt skrivit hatiska mejl på sajten Avpixlat. Den gången blev det inte något Stora Journalistpriset. Däremot belönades gruppen med Guldspaden, ett pris som ges till undersökande journalister.

Martin Fredriksson är inte okontroversiell. Han har en bakgrund i AFA, Antifascistisk aktion. En grupp som anklagats för att använda våld mot sina motståndare. 2006 dömdes han för misshandel av en nazist.

Misshandeln inträffade 2003. Martin Fredriksson beskriver det som att han då var punkare. I Västervik fanns det en grupp skinnhuvuden.

– Det var två ungdomsgäng som stod mot varandra. Jag upplevde det som att vuxenvärlden inte tog det på allvar och agerade.

För ett år sedan väckte han uppmärksamhet när han gick ut och berättade att han under några år varit informatör åt Säpo. Han ska ha hjälpt säkerhetspolisen med information om högerextrema miljöer.

– Jag kontaktades av Säpo som ville ha hjälp.

Bekännelsen ledde fram till att några tidigare vänner brutit med honom. De var kritiska till engagemanget. Själv säger han att det var väntat, men också att arbetet med Säpo haft ett gott syfte: Att öka kunskapen om en politiskt extrem miljö.

Tidigare har han talat om att skriva en bok om sina erfarenheter. Ett utkast finns klart, men det har lämnats över till en journalist.

– Jag vill att någon ska läsa igenom och ställa kritiska frågor om de uppgifter jag för fram.

Martin Fredriksson säger att genom att utsätta sig för kritisk journalistisk granskning så kommer de uppgifter som står i boken att få större trovärdighet.

I dag säger han att han inte är politiskt aktiv. Han ser istället sitt jobb som ett samhällsengagemang.

– Jag hjälper till att myndigheter granskas systematiskt och att fakta tas fram. Det är viktigt i dag när vi har en diskussion om "falska nyheter".

Han är övertygad om att Sirens arbete har betydelse. Han tar myndigheten Statens institutionsstyrelse som exempel. Myndigheten ansvarar för tvångsvård av människor, och fattar svåra beslut där man begränsar människors frihet.

– Myndigheten vet om att vi begär ut alla deras beslut, och att den har ögonen på sig. Från journalister och i förlängningen allmänheten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om