Här kan du hälsa hem

När 20-åriga Jenny Ulltin i vintras åkte på en fyra månader lång resa till Australien och Sydostasien behövde varken släkt och vänner sväva i okunnighet om hur hon mådde. Jenny lade nämligen ut sin resedagbok på internet.
- Det är så många man vill ha kontakt med. Telefon finns ju inte överallt, och det är dyrt att ringa, säger hon.

En resedagbok är en webbtjänst som är skräddarsydd för den som är ute på resa. Grunden är texterna i själva dagboksdelen, men det går även att lägga ut digitalbilder.
Dagboken är öppen för alla. Familj, släkt och vänner kan alltså när som helst gå in och se vad resenären gör, var hon är och hur hon mår.
- Mina föräldrar tyckte det här var jätteskönt, för annars brukar jag vara ganska dålig att höra av mig när jag reser, säger Jenny.
En annan fördel är att resedagboken gör tidsskillnaden ointressant. Den som reser slipper med andra ord väcka folk på natten med sina telefonsamtal.
Och en resedagbok används inte bara för envägskommunikation. Varje dagbok har även en så kallad gästbok där besökarna kan skriva kommentarer. Allt det här är helt offentligt. Det går dock även att skicka privata meddelanden, och på så sätt kan resedagboken även användas för att kontakt resenärer emellan. Jenny träffade många nya människor på sin resa, och via deras resedagböcker gick det enkelt att kommunicera.
Själv åkte Jenny tillsammans med tre svenska kompisar, men hon träffade flera ensamresenärer som hade hittade resesällskap via olika resedagböcker. En tjej lyckades exempelvis få tag i en annan svensk att dela hotellrum med.
Ja, bland svenska ungdomar som reser i Sydostasien har en egen resedagbok numera blivit helt självklar, berättar Jenny:
- Man frågar inte folk om de har resedagbok, man frågar vad de heter där.

Statistiken visar att hon har rätt. Bara Resedagboken.se, som är den största tjänsten, har över 160 000 medlemmar, och just nu pågår det över 20 000 resor där folk skriver nätböcker.
Datorer finns överallt
Förutsättningen för att det ska gå att skriva resedagbok är förstås att det finns dator och internet. Somliga tar med sig sin bärbara dator och utnyttjar de trådlösa gratisnätverk som finns i stora delar av världen. Jenny valde dock den enklare lösningen, nämligen att besöka olika internetkaféer.
- Det var inga problem att hitta datorer. Det fanns internetkaféer överallt.

Att skriva i dagboken är inte heller något svårt. Det görs via en vanlig webbläsare, så det krävs med andra ord inga speciella program.
- Jag är inte så jätteteknisk, men det var inga problem att använda tjänsten, säger hon.
Det enda som var lite krångligt var att kopiera bilderna från digitalkameran till datorn, men trots det laddade Jenny och hennes kompisar upp över 100 bilder till sin resedagbok.
- Det är ju roligare att se bilder än att bara läsa text, säger hon.
Och det var faktiskt en resedagbok som lockade ut Jenny på sin långresa. Förra vintern skrev en av hennes kompisar resedagbok, och den lockade även Jenny till att ge sig ut på resa.
- Jag blev inspirerad när jag satt i vintermörkret och kollade bilderna på min kompis resedagbok.